”Nya målet för effektivisering är redan passé”

2018-06-15 06:10  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Nya målet för energieffektivisering håller knappt styrfart. Sverige kan bättre – mycket bättre, skriver bland andra Lotta Bångens, och Linda Burenius Magnusson.

”Effektivisering först” är den resurs- och klimatsmarta devis som ska underbygga både EU:s och Sveriges energipolitik. Men med ett nytt svenskt mål som bara precis håller styrfart är sannolikheten att nå de stora potentialerna liten. Den regering som tillträder i höst behöver spänna bågen hårdare och på allvar sätta effektivisering främst.

På fredag debatteras den sista propositionen från den blocköverskridande Energiöverenskommelsen i riksdagen. Här ingår Sveriges nya mål för effektivare energianvändning – ett mål som tyvärr redan är passé innan det passerat riksdagen.

50 procent effektivare energianvändning till år 2030, jämfört med 2005. Det kan låta som en ambitiös målsättning. Men som målet har definierats, som mängden tillförd energi i relation till BNP, når vi det i princip genom god BNP-utveckling och den aviserade stängningen av kärnkraftreaktorer. Detta visar också de fem olika scenarier som Energimyndigheten tagit fram.

I klartext handlar det om Business as Usual – ett utfall som nås utan någon ansträngning eller införande av nya åtgärder. En hög BNP-utveckling betyder att målet nås, men att samhället fortfarande är lika ineffektivt avseende energianvändning.

För ett land som gärna lyfter fram sitt ledarskap i klimatsammanhang och säger sig värna svensk industris konkurrenskraft är det en anmärkningsvärt defensiv föresats. Det uppfyller inte heller själva intentionen med målet – att ge incitament att realisera de samhällsekonomiskt effektiva energieffektiviseringspotentialer som finns i alla samhällssektorer, det vill säga bostäder, industri och transporter.

Ska vi hänga med i konkurrensen i fortsättningen och samtidigt nå klimatmålen, måste vi ställa om till ett mer resurseffektivt samhälle. Enligt International Energy Agency, IEA, kan merparten av den utsläppsminskning som krävs för att klara tvågradersmålet klaras med lönsam energieffektivisering. Men den kommer inte till stånd av sig själv.

Energislöseriet fortsätter av slentrian och kostar företag och samhälle stora pengar. Just därför behövs tydligare målstyrning och incitament som får effektiviseringsbollen i rullning. Vi föreslår därför att:

1. Sveriges nästa regering tar fram ett nytt mål för energieffektivisering, som utformas så att potentialerna nås genom faktiska åtgärder och inte genom förändringar i konjunkturutvecklingen. Ett konkret förslag är att formulera målet på samma sätt som EU gör. Effektivisering är inte en uppoffring, utan ett sätt att vässa konkurrensfördelarna.

2. det fastställs ett mål för respektive sektor i de sektorsstrategier som Energimyndigheten arbetar med. Det kommer att göra strategierna mer pricksäkra och säkerställa effektiva styrmedel.

3. mer kraftfulla styrmedel sätts in för att realisera de många åtgärdsförslag som redan föreslagits i energibesiktningar av byggnader, företag och industrier. Ett exempel är vita certifikat – ett system som liksom elcertifikaten är en beställning från staten till marknaden att genomföra en viss mängd energieffektivisering.

4. regleringar och styrmedel som motverkar effektivisering omarbetas eller avskaffas. Idag finns en stor risk att de byggregler som ska införas inte säkerställer energieffektiva byggnader, samtidigt som de leder till en ökad belastning på elsystemet.

Att blunda för den effektiviseringspotential Sverige har gör såväl samhälle som miljö och näringsliv till förlorare. Smarta incitament som styr mot ett utmanande men rimligt mål skapar bara vinnare. Trots att många av oss var nöjda med att Energiöverenskommelsen slutligen kom att omfatta ett effektiviseringsmål, behöver vi nu inse att Sverige kan bättre. Mycket bättre.

Lotta Bångens, vd Energieffektiviserinsgsföretagen (EEF)

Britta Permats, vd Svensk Ventilation

Ola Månsson, vd Installatörsföretagen

Hans Nyblom, projektledare Elrätt

Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Sverige

Linda Burenius Magnusson, ordförande 100% förnybart

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt