Opinion

”Nej, det är inte en framgång att ha blivit sämre – utbildningsnivån måste höjas”

Daniel Boqvist, biträdande processledare och programansvarig för forskning och Innovation på Automation Region Foto: Automation Region

DEBATT. Varför minskar investeringar i forskning och utveckling i Sverige? Stora satsningar på eftersatta områden som utbildning behövs nu för att säkerställa Sveriges attraktivitet som FoU-land, skriver Daniel Boqvist, Automation Region.

Sverige är ett av de länder som investerar mest i forskning och utveckling i jämförelse med andra OECD-länder. Men det privata näringslivet, som står för över 70 procent av Sveriges forskningsinvesteringar, har under det senaste decenniet minskat sina investeringar i forskning och utveckling i relation till BNP, samtidigt som näringslivets andel i jämförbara länder har ökat. Ett högt skattetryck och svårigheter att rekrytera rätt kompetenser beskrivs som de viktigaste orsakerna.

Varje år genomför Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) en undersökning som belyser det svenska forskning- och utvecklingsklimatet och lyfter där fram områden som näringslivet anser vara viktigast för sina investeringsbeslut.

De 100 företag som svarat på studien i år har tillsammans cirka 48 000 anställda inom forskning och utveckling (FoU) i Sverige. Detta är alltså en viktig temperaturmätare som ger anledning till eftertanke.

Andelen företag som anser att FoU-klimatet i Sverige är ”Bra” eller ”Mycket bra” har sjunkit från 83 procent till 69 procent på bara ett år. Det är dessutom en större andel som svarar att de under de kommande fem åren planerar att förlägga en högre andel av sin FoU utanför Sverige.

Men allra sämst betyg får skattesystemet. Dels för att det blir dyrt att investera i FoU-satsningar, men även för att det gör det svårt att attrahera utländsk expertis till Sverige.

I undersökningen svarar 44 procent av företagen att det är ”Svårt” eller ”Mycket svårt” att rekrytera FoU-personal med rätt kompetens i Sverige. I Automation Regions egen behovsanalys av små- och medelstora företag (2019) uppger hela 83 procent av företagen att personalens kompetens behöver höjas, samtidigt som den installerade basen av automation- och it system behöver kompletteras och förstärkas med ny digital teknologi där särskilt kompetenser inom ai och avancerad dataanalys spelar en allt större roll.

Många branscher, men kanske särskilt industrin, genomgår just nu en teknikdriven strukturomvandling med en kraftigt ökad efterfrågan på̊ nya digitala lösningar. Behoven att ta till sig och använda ny digital teknologi är därför avgörande för att svenska företag ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga.

Men för att företag ska kunna realisera affärsvärdet av digitala teknologier, som ai och iot, krävs tillgång till rätt kompetens, där det förutom tekniskt kunnande även krävs hög matematisk förståelse och analytiskt tänkande. Det bör därför inte ses som ”ett styrkebesked”, som utbildningsminister Anna Ekström uttryckte det, att svenska elever även i år ligger under genomsnittet i matematik i senaste TIMMS. Det är en allvarlig signal om svenska företags möjligheter att rekrytera i framtiden.

Sverige spenderar mer än genomsnittet i OECD på utbildning och har högre kostnader per elev i både grundskola och gymnasium, och dessutom spenderar vi ”betydligt mycket mer” på högskolan än många andra länder.

Anmärkningsvärt är därför att var sjunde elev inte klarar grundskolan och nära var fjärde elev går ut gymnasiet med ofullständiga betyg och att studenter på högskolor och universitet har en lägre kunskapsnivå i grundämnen som svenska, engelska och matematik.

Stora satsningar på eftersatta områden behövs nu för att säkerställa Sveriges attraktivitet som FoU-land där företagen ökar sina investeringar. Inte minst behöver vi ge incitament för företagen att förlägga sin forskning i Sverige, bland annat att genom att öka avdragen på FoU-satsningar.

Skattetrycket kan man ha många åsikter om, men för att högre utbildning ska vara lönsam och utländska experter ska vilja etablera sig i Sverige upplevs det idag som ett stort hinder.

Men mest angeläget är det att nivå och kvalitet på utbildning höjs, på alla nivåer, och att skolan sätter kunskap som sitt främsta uppdrag. Det är inte en framgång att inte ha blivit sämre, hur man än vill spinna det.

Daniel Boqvist, biträdande processledare och programansvarig för forskning och Innovation på Automation Region