”Mikael Damberg – sluta yra om datalagring”

2019-03-29 07:00  
Mattias Bjärnemalm, toppkandidat för Piratpartiet i EU-valet.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Inrikesministern borde istället för att återinföra massövervakning fundera över de grundläggande orsakerna till polisens fallande resultat, skriver Mattias Bjärnemalm, Piratpartiet.

Förra månaden höll inrikesminister Mikael Damberg presskonferens om den nygamla datalagringslagen. Och förra veckan uttalade Moderaterna sitt stöd för förslaget.

Bakom lagförslaget finns en utredning vars uppdrag var att hitta ett kryphål i EU-domstolens tydliga fördömanden av den massövervakning som svensk och europeisk datalagring inneburit.

Vad har utredaren hittat för kryphål då? Det är närmast pinsamt att läsa.

Datalagring och EU-domstolen

Man utgår från EU-direktivet 2002/58, vilket ger medlemsstater i EU rätt att kränka medborgares privatliv under vissa specifika omständigheter. Vad säger då EU-domstolen om detta direktiv?

Den säger först och främst att direktivet ska tolkas som att den hindrar lagar som föreskriver generell lagring av ”samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter”.

Av detta drar utredaren slutsatsen att det är vilka uppgifter som lagras och inte vilka personer som övervakas, som är intressant, vilket är högst anmärkningsvärt givet domstolens förtydliganden om hur man ska tolka deras uttalande.

Domstolen säger att övervakningslagar måste innehålla tydliga regleringar av omfattningen av övervakningen, ”så att de personer vars uppgifter har lagrats” skyddas från eventuellt missbruk. De säger också att begränsningarna av övervakningen måste ”klart avgränsa åtgärdens omfattning och […] den berörda personkretsen.”

Endast grov brottslighet

Men kanske tydligast är EU-domstolen när den säger att all datalagring måste riktas mot ”en personkrets vars uppgifter kan avslöja en […] koppling till grov brottslighet”. Det är omöjligt att misstolka detta till att domstolen skulle vara primärt intresserade av vilka uppgifter som lagras, snarare än vilka personer som övervakas.

Det är ju solklart tydligt att all övervakning måste riktas mot personer som kan misstänkas ha koppling till grov brottslighet. Trots detta väljer regeringen att gå vidare med en datalagring som riktas mot samtliga medborgare.

Pricken över EU-domstolens i är att FN:s högste representant för mänskliga rättigheter sagt att datalagring varken är nödvändigt eller proportionerligt, vilket utredaren, inrikesministern och Moderaterna helt enkelt ignorerar.

Man borde vara ärligare och erkänna att man helt enkelt struntar i vad domstolen säger och i de mänskliga rättigheterna.

Ingen evidens

När utredningen ska försöka visa att datalagring minsann är nödvändigt för brottsbekämpning åberopar man framför allt en studie som EU-kommissionen gjorde 2005, innan datalagringen trätt i effekt. Det är talande att man inte istället hänvisar till kommissionens utvärderande studie från 2011, som bland annat konstaterar att det inte finns tydlig evidens för att datalagring skulle vara nödvändigt för brottsbekämpning.

Generellt förlitar sig utredningen på anekdotiska exempel, och lyfter inte fram något statistiskt underlag.

Ineffektiv och onödig

Låt oss titta på några av de andra studier som gjorts: EU-kommissionens rapport från 2011 har redan nämnts, men utöver den har även till exempel europeiska åklagarmyndigheten och tyska polisväsendet kommit överens om att generell datalagring är ineffektiv, inte behövs för att kunna utreda brott och ofta används för annat än avsett.

Men den kanske mest talande evidensen för att datalagring inte är särskilt effektivt är vad vi inte fått läsa. Trots att datalagringsdirektivet fanns i åtta år mellan 2006 och 2014 lyckades inget europeiskt medlemsland ta fram statistik för att stödja tesen om att datalagring är en effektiv utredningsmetod vid brott. Att man inte har lyckats prestera något mer än anekdoter är talande.

Vad borde göras istället?

Istället för att yra om datalagring borde vår inrikesminister fundera på vad som egentligen ligger bakom Polisens fallande resultat.

Kanske det faktum att man har bristande it-kompetens, vilket bland annat varit ett hinder för utredning av sexuellt utnyttjande av barn? Brottsförebyggande Rådet har i en rapport från 2016 konstaterat att Polisen saknar kunskap och resurser för att analysera den data man samlar in och Riksrevisionen påpekade 2017 att Polisen saknar grundläggande it-verktyg och kompetens att hantera dessa.

Istället för massövervakning föreslår vi pirater en stärkt kompetens kring it-relaterad brottslighet.

Mattias Bjärnemalm, toppkandidat för Piratpartiet i EU-valet.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt