Opinion

”Grova fel i verktygen som mäter klimatavtryck”

Klimatkalkylatorn, Klimatkontot och Climate Hero.
Håkan Walterson, tekniker Uppsala.

LÄSARBREV. Jag hittar både grova fel och förvirrande uppgifter när jag kollar mitt klimatavtryck. Verktygen borde ju hjälpa mig att göra rätt miljöval. Det är olyckligt om människors goda vilja att minska sina koldioxidutsläpp slarvas bort, skriver Håkan Walterson.

För några veckor sedan gjorde jag något jag borde ha gjort för flera år sedan - jag tankade min Golf Diesel 2012 med HVO100-diesel (gjord på slaktavfall). Detta trots att Volkswagen inte godkänner HVO100 som bränsle.

Jag kommer att fortsätta med detta och därmed minska mitt klimatavtryck med cirka 2,5 ton koldioxid per år. Enligt Naturvårdsverket är de konsumtionsbaserade utsläppen cirka 7 ton per person och år, så minskningen är inte liten. Koldioxidavtrycket från fossil diesel är 2,8 kg/liter. För HVO100 är motsvarande siffra 0,4 kg.

Eftersom det talas väldigt lite om HVO100 som bränsle jämfört med hur mycket det talas om elbilar, ville jag kontrollera hur HVO100 behandlas i klimatverktygen. Det visade sig dock snart att det fanns flera svagheter i verktygen.

Jag hittade tre verktyg att jämföra:

  • Klimatkalkylatorn är framtagen av Svenska Dagbladet i samarbete med Stockholm Environment Institute och World Wildlife Fund (WWF).
  • Klimatkontot är framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet.
  • Climate Hero  drivs av Climate Hero AB.

Jag gjorde en snabbgenomgång av alla fyra analysverktygen, men tyvärr. Inget av verktygen ger möjlighet att välja HVO100 som bränsle till en dieselbil.

Alla verktygen tar med bensin, diesel och el och i vissa fall hybridbilar. Vad gäller förnybart bränsle tar Klimatkalkylatorn med biogas och etanol (E85), Klimatkontot tar med etanol (E85). Climate Hero tar med Biobränsle (Biogas, Etanol, HVO eller RME). Inte helt lyckat eftersom etanol alltid innehåller minst 15 procent fossil bensin.

Jag fortsatte med att ange mina egna data i analysverktygen. En mellanstor personbil med körsträckan 1500 mil. För enkelhetens skull angav jag en person i hushållet.

Stora skillnader – vem har rätt?

Nedanstående tabell visar utsläppen för körsträckan 1500 mil/år för olika drivmedelsslag. I kolumnen ”Ref. CO2” visas det referensvärde för koldioxid som ges av portalen Miljöfordon och som bygger på drivmedelsbolagens rapportering enligt redovisningsprinciper fastställda inom EUs förnybarhetsdirektiv. 

Miljofordon.se är en portal som drivs av Stockholms, Göteborgs och Malmö stad med stöd av Energimyndigheten. Koldioxidvärdet redovisas enligt principen Well To Wheel-redovisning, WTW, vilket innebär att alla koldioxidutsläpp från produktion till förbränning är inräknade. Bilfabrikanternas egna värden (t ex Golf Diesel – cirka1kg/mil) är lägre eftersom endast utsläppet från själva förbränningen i bilmotorn ingår.

      Klimatkalkylatorn Klimatkontot Climate Hero
Bränsle Förbr Ref. CO2 CO2 (ton) CO2 (ton) CO2 (ton)
Diesel 0,6 2,53 4,26 2,9 2,2
HVO100 0,6 0,35 - - -
Bensin 0,7 2,8 4,81 2,7 2,4
Etanol E85 0,95 1,67 2,61 1,2 2,1
El 2 0,14 1,37 0,6 1,4
Biogas 3,5 0,52 1,97 - 2,1

De stora avvikelserna i koldioxidavtryck jämfört med referensvärdet kan inte förklaras utifrån något som går att utläsa i respektive verktyg. Det framgår heller inte om man har räknat WTW.  Det är oklart om verktygen använder samma definition av liten, mellanstor och stor personbil, men det verkar rimligt. I Klimatkontot anges istället för bilstorlek förbrukningen, då antas att 0,4 -0,7 l/mil motsvarar en mellanstor bil.

Diesel

För min egen Golf Diesel är förbrukningen (med HVO) 0,53 l/mil. En Volvo V70 Diesel drar 0,64 l/mil. Detta ger koldioxid på 2,24 ton resp. 2,7 ton per år. Hur kan Klimatkalkylatorn komma fram till 4,26 ton? Detta motsvarar ju en förbrukning på nästan en liter/mil.

Bensin

Värdet för bensinbilar följer samma mönster som för diesel. Klimatkalkylatorn ligger orimligt högt. Klimatkontot anger här lägre CO2 för bensin än för diesel. Detta kan inte anses vara korrekt. Vi måste anta att det är samma bil, men med olika motorer, och då är alltid diesel effektivare.

Etanol E85

Etanol har klimatpåverkan 1,13 ton/1000 liter jämfört med bensin 2,66 ton/1000 liter. Vi räknar med 35 procent högre bränsleförbrukning än en bensinbil (värdet varierar mellan olika biltyper, här har vi räknat med en Volvo V60). Klimatkalkylatorn ligger högt, Klimatkontot ligger lågt.

El

Enligt mestmotor.se drar en genomsnittlig elbil 1,6 kWh/mil. Enligt Elbilsnytt drar Nissan Leaf och VW e-Golf 2kWh/mil. Räknat på detta högre värde får vi 3000 kWh för 1500 mil. Enligt miljöfordon.se ger detta ett koldioxidutsläpp på 140 kg.

Inget av verktygen kommer ens i närheten av detta värde. En brasklapp är dock att batteritillverkningen i sig kan ha mycket hög koldioxidemission. Värdet som redovisas är alltså inte jämförbart med övriga drivmedels Well To Wheel-värde. Tyvärr redovisar inget av verktygen om påverkan från batteritillverkning ingår i koldioxidvärdet.

Biogas

Biogas är gjord på förnybara råvaror och har därför mycket låga koldioxidvärden. Att utsläppet skulle ligga runt två ton som Klimatkalkylatorn och Climate Hero anger är helt orimligt.

HVO100

Inget av verktygen redovisar ett värde för HVO100. Inget av verktygen föreslår heller ett byte till HVO100 för dieselbilsägare trots att denna åtgärd skulle ge den absolut största klimateffekten av alla i förhållande till kostnaden. Man skulle med fog kunna kalla denna brist för verktygens största underlåtelsesynd.

Jag ville också se hur värdena påverkades av om två personer delade på bilen. Det rimliga vore om värdet halverades men så är fallet endast hos Climate Hero. De två andra verktygen tar nästan ingen hänsyn till att två personer använder bilen. Varför inte?

Redovisning av beräkning saknas

Allmänt kan sägas att inget av verktygen överhuvudtaget redovisar grunddata eller hur koldioxid beräknas. För Climate Hero visas inte koldioxid per område (bostad, transporter, mat) utan endast totalt. Därför har värdena räknats ut genom att först ange ”ingen bil” och därefter ”en bil”. Skillnaden i total koldioxid har jag antagit vara bilens koldioxidutsläpp.

Flygresor

En kort redovisning av flygresor visar att samma olikhet mellan verktygen även finns i flygdelen. Referensvärdet är hämtat från den koldioxidkalkylator som tillhandahålls av FN-organisationen International Civil Aviation Organization (ICAO). Den svenska Transportstyrelsen refererar till ICAO för beräkning av koldioxid för flygresor.  Värdena i tabellen visar koldioxid för en tur-och returresa från Arlanda. Värdena är dubblerade för att inkludera höghöjdseffekten.  

Resmål Ref. CO2 Klimatkalkylatorn Klimatkontot Climate Hero
Rom 0,7 1,4 1,2 0,7
New York 1,3 3,1/4,8 2,5 2

I Klimatkalkylatorn anger man områden, östra Kanada ger 3,1 ton koldioxid, USA ger 4,8 ton. Klimatkontot frågar efter antal flygtimmar (här har 7 resp. 16 timmar angivits). Climate Hero är minst detaljerad med valen, Norden, Europa eller övriga Världen.

Detta gör jämförelsen svår, men trenden håller, Klimatkalkylatorn ger de högsta värdena, men alla värden utom Romresan enligt Climate Hero ligger avsevärt över referensvärdena från ICAO. Det framgår heller inte om verktygen tar hänsyn till höghöjdseffekten.

Bostaden

En 100 m2 stor lägenhet med en boende i ett äldre flerfamiljshus är exemplet för bostadsdelen. Uppskattningsvis ligger årsförbrukningen för en sådan lägenhet i Mellansverige på 15-20 MWh (med fjärrvärme). Någon detaljerad beräkning för respektive bränsleslag har inte gjorts. Tabellen visar koldioxid i ton/år.

Värme Klimatkalkylatorn Klimatkontot Climate Hero
Fjärrvärme 2,05 1,8 2,4
Direktel grön 0,8 0,8 2,4
Direktel ej grön 2,25 1,3 2,4
Bergvärme grön el 0,8 - -
Bergvärme ej grön el 2,16 - -
Olja 6,13 4,1 3,7

Vi kan se att samma skillnad mellan värdena återfinns även för bostaden. 

Iögonenfallande är ju att Klimatkalkylatorn inte gör någon skillnad mellan direkt el och bergvärme trots att elförbrukningen (och därmed koldioxid) för bergvärme är 70 procent lägre.

20 MWh el med Svensk elmix har utsläpp på 0,93 ton koldioxid, Nordisk elmix ligger cirka fyra gånger högre. Här har nog Klimatkalkylatorn mest rätt eftersom det i den Svenska elen även ingår importerad el, dock i liten utsträckning.

Varför Grön el har utsläpp på 800 kg är dock oklart. Det borde väl vara i stort sett nollutsläpp?

Climate Hero gör en grov uppskattning och säger att du minskar avtrycket med 1,5 ton koldioxid om du byter från olja oberoende av till vad, men man säger också på ett annat ställe att ”vad du än byter till minskar dina utsläpp med 90 procent”. Det hänger tyvärr inte ihop. 2,4 ton är inte 90 procent mindre än 3,7 ton!

Värdet för oljeeldning skiljer sig markant mellan verktygen. Vem som ligger närmast har jag ingen uppfattning om, men minst två verktyg visar ett felaktigt värde. Vad som måste sägas vad gäller bostadsdelen är ju att man som enskild individ oftast inte kan påverka hur uppvärmningen görs. Är det fjärrvärme så är det kraftbolaget som bestämmer vilket koldioxidavtryck bostaden gör.

Slutsatser

De klimatverktyg som här har redovisats är naturligtvis ute i ett mycket gott syfte - att visa hur stort klimatavtryck vi gör, och hur vi kan minska detta. Många utvecklingstimmar har lagts ner på de olika verktygen, men det finns ändå förbättringspotential. Trots att kvalificerade organisationer står bakom verktygen så var det enkelt att hitta stora fel och frågetecken.

Det är självklart inte lätt att ge ett korrekt värde för en människas klimatpåverkan, men om man anger samma resedata i olika verktyg och får värden från 4,2 till 9,2 ton koldioxid (för1500 mil diesel och en New York-resa) och där det högsta värdet är 2,4 gånger högre än referensvärdet, så tappar verktygen all trovärdighet.

Och trovärdighet är ju det man absolut inte får tappa. Det finns (tror jag) många som inte vill ta till sig klimathotet, och som här kan se en möjlighet att plocka enkla poäng. Varför alla verktygen ger så överdrivna värden för transporter är en gåta. Det kan väl inte vara så att man tror att incitamentet till förändring blir större då? 

Och varför man inte särredovisar flyg- och bilresor är en annan gåta. Om man tror att siffror kan påverka människors val så måste väl en särredovisning av bil- och flygresor ändå vara ”lågt hängande frukt”?

Slutligen - jag skulle vilja se ett klimatverktyg som:

  • Ger ett korrekt underlag för mina livsstilsval
  • Fokuserar på de områden där livsstilsförändringar ger störst resultat.
  • Kan redovisa underlag för alla beräkningar. T.ex. varför medverkan i en bilpool påverkar mitt koldioxidavtryck? Inte helt självklart.     
  • Direkt visar koldioxidavtryck för varje val som görs i verktyget – Hur mycket minskar jag koldioxid genom minskad köttkonsumtion? Omedelbar resultatpresentation uppmuntrar till utforskande av de olika svarsalternativens påverkan och därigenom till nödvändig reflektion om olika handlingsalternativ och livsstilsval.

Det är dags att planera för nästa version av klimatverktygen.

Håkan Walterson, tekniker

Uppsala