Opinion

”Ge oss insyn i vilka råvaror som ingår i HVO-dieseln”

Johanna Grant, ordförande, Gröna Bilister.
Martin Prieto Beaulieu, generalsekreterare, Gröna Bilister.
Per Östborn, drivmedelsansvarig, Gröna Bilister.

DEBATT. Trots att palmoljeprodukten PFAD i praktiken inte längre är tillåten som råvara i den förnybara dieseln kan det vara just sådan diesel vi tankar på macken, skriver Gröna Bilister.

Gröna Bilister uppmanar bränslebolagen att offentliggöra råvarorna till all förnybar diesel, HVO, de producerar eller köper. Först då vet vi om försäljningsstoppet i Sverige av HVO som är tillverkad av palmoljeprodukten PFAD har lett till ett råvarubyte. Först då vet vi om vi fortsätter att elda på efterfrågan på palmolja genom att tanka HVO.

Den 1 juli 2019 motades palmoljeprodukten PFAD (Palm oil Fatty Acid) bort som råvara till förnybar diesel HVO. Under andra halvåret 2019 fick Gröna Bilister många frågor från myndigheter, företag och privatpersoner om de nu kan tanka HVO med gott samvete.

Vi har inte kunnat ge något bra svar eftersom vi saknar avgörande information. På grund av frågans stora betydelse för den svenska omställningen till förnybara drivmedel och för regnskogens framtid uppmanar Gröna Bilister bränslebolagen till fullständig transparens kring sin råvarubas.

Regnskogen ersätts

Sedan början av 1970-talet ökar utvinningen av palmolja nästan exponentiellt. Mer än 80 procent av palmoljan kommer från Indonesien och Malaysia och regnskogen i dessa länder är ett av världens mest värdefulla naturområden. En allt större del av denna regnskog ersätts av oljepalmsplantager.

Det finns dock flämtande hopp. Avskogningen i Indonesien åren 2017 och 2018 var betydligt lägre än tidigare år. Denna utveckling är dock ömtålig. Om vi eldar på efterfrågan på palmolja ytterligare ökar risken att regnskogsskövling åter ökar.

På grund av avskogning och utdikning av våtmarker ligger Indonesien på fjärde plats bland de länder som släpper ut mest växthusgaser. Utifrån empiriska data kring expansionen av oljepalmsplantager till mark med högt kolinnehåll sedan år 2008 bedömer EU-kommissionen att biodrivmedel gjorda av palmolja i dag har högre klimatpåverkan än fossil diesel.

Efterfrågan ökar

I Sverige har efterfrågan på palmoljeprodukter till biodrivmedel ökat snabbt. De utgjorde hela 49 procent av råvarorna till den förnybar diesel av typ HVO som såldes i Sverige år 2018. Detta innebär att 33 procent av alla våra biodrivmedel tillverkades av palmoljeprodukter detta år, och att 7,5 procent av alla drivmedel som användes i Sverige över huvud taget tillverkades av palmoljeprodukter.

I Sverige har PFAD blivit den dominerande palmoljebaserade råvaran till HVO. Denna fettsyra utgör 3-5 procent av den råa palmoljan och avskiljs vid raffineringen. Uppskattningsvis 15-20 procent av världens samlade produktion av PFAD har de senaste åren använts i svenska dieselfordon.

PFAD säljs till 80-95 procent av priset på palmolja. Ökad efterfrågan på PFAD ger därmed nästan lika stora ekonomiska incitament för nyodling av oljepalmer som motsvarande ny efterfrågan på palmolja.

Tvål och djurfoder

Om en stigande efterfrågan på PFAD till HVO tillgodoses inom den befintliga produktionsvolymen, ersätts den PFAD som tidigare använts till exempelvis tvål eller djurfoder ofta med palmolja. Effekten blir återigen ett incitament att odla fler oljepalmer.

På grund av dessa risker med PFAD och dess betydande värde klassas denna råvara sedan den 1 juli 2019 inte längre som en restprodukt i Sverige. Därmed ställs samma hållbarhetskrav på PFAD som på andra råvaror till biodrivmedel. Eftersom tillverkarna ännu inte kan spåra all PFAD de använder innebär detta att PFAD för tillfället är utestängd från den svenska drivmedelsmarknaden, eller att en ytterst begränsad mängd PFAD kan användas.

Detta borde dämpa efterfrågan på PFAD, och därmed lätta något på trycket mot den kvarvarande regnskogen. Men det finns en risk att denna effekt går om intet genom bokföringstrixande.

Mixen densamma

Om de bolag som tillverkar HVO av PFAD lyckas sälja denna i ett annat land än Sverige kan de fortsätta att tillverka lika mycket sådan HVO som före Sveriges PFAD-stopp. De behöver inte ens styra om några bränsletransporter; allt som krävs är att de i bokföringen tilldelar Sverige en PFAD-fri andel av produktionen enligt den så kallade massbalansprincipen. Andra köpare får istället HVO som på papperet innehåller mer PFAD än tidigare. Den fysiska råvarumixen i den HVO vi tankar i våra dieselbilar kan därmed förbli densamma.

Det finska bränslebolaget Neste tillverkar för närvarande all HVO gjord av palmoljeprodukter som används i Sverige. För att kunna avgöra om Sveriges omklassning av PFAD tvingat dem att använda andra råvaror – eller till och med tvingat dem att dra ned produktionen – måste vi konsumenter få reda på deras råvarubas. På grund av möjligheten att i bokföringen ”gömma” sin palmoljebaserade HVO hos köpare i andra länder räcker det inte att vi får reda på råvarubasen i det svenska försäljningsledet.

Hög svansföring

Hittills har dock Neste vägrat att svara på frågan hur stor del av deras råvarubas som består av PFAD. Det är inte bara Neste som håller tyst om detta. Preem har hög svansföring i debatten om palmolja och PFAD. De brukar säga att den HVO de säljer i Sverige inte innehåller palmolja eller PFAD, och framhäver istället den HVO som de själva tillverkar av tallolja.

Men Preem måste köpa HVO av Neste för att täcka efterfrågan i Sverige. Och Neste har tidigare inte kunnat erbjuda HVO fri från palmolja och PFAD. Med bokföring enligt massbalansprincipen kan det dock vara möjligt för Preem att på pappret hävda att vi svenskar får HVO fri från palmolja och PFAD, om de lyckas sälja vidare ”svarte Petter” i massbalansversion till andra länder.

I maj 2020 kommer det upp dekaler på pumparna som visar råvaror och ursprungsländer till de drivmedel det aktuella bränslebolaget sålde i Sverige föregående år. Gröna Bilister uppmanar alla bränslebolag att på liknande sätt offentliggöra råvaror och ursprungsländer för hela sin produktion av biodrivmedel och för samtliga inköp.

Om bolagen ger oss denna information kan 2020 bli konsumentmaktens år i drivmedelssektorn. Då kan alla vi bilister dra vårt strå till stacken för att rädda den kvarvarande regnskogen i Sydostasien. Därmed bidrar vi också till att rädda klimatet, genom att kolet då stannar kvar i skog och våtmarker.

Johanna Grant, ordförande, Gröna Bilister

Martin Prieto Beaulieu, generalsekreterare, Gröna Bilister

Per Östborn, drivmedelsansvarig, Gröna Bilister