”Energisamarbete krävs i Norden för att nå klimatmålen”

2019-11-20 07:45  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Det nordiska samarbetet kring planeringen och driften av elsystemet har stannat av. Men ett närmare samarbete är en förutsättning för att vi ska nå våra klimatmål i tid, skriver Simon-Erik Ollus och Anton Steen på Fortum.

Det nordiska elmarknaden har sedan den bildades 1996 varit en succé med låga elpriser, hög leveranssäkerhet och mycket låga växthusgasutsläpp som resultat. Men trots en gemensam marknad planeras, byggs och drivs den underliggande elnätsinfrastrukturen fortfarande utifrån nationella prioriteringar. Nu ställs elsystemet inför nya utmaningar. Utöver den befintliga kärn- och vattenkraften byggs vindkraften ut i rekordfart, den väntas inom två år utgöra 25 procent av elanvändningen.

Elanvändningen kommer också på kort tid att behöva öka kraftigt om vi ska klara av att ersätta fossila bränslen i transport- och industrisektorn. På 20 år beräknas el- användningen öka med mellan 40 och 80 TWh. Det motsvarar mellan 1,5 och 2,5 gånger hela Danmarks nuvarande elanvändning.

Stora vinster

De nordiska transmissionsnätsoperatörerna, TSO:er, som ansvarar för driften av elsystemet och utbyggnaden av transmissionsnäten, samarbetar i dag kring både marknadsregler och elnätsplanering. Men en ny rapport från teknikkonsultföretaget Pöyry på uppdrag av Fortum, visar att samarbetet de senaste åren har stannat av och att det finns stora klimat- och samhällsekonomiska vinster med att öka samarbetet.

Bristen på samarbete leder till att klimatomställningen både försenas och blir onödigt dyr. Om elnätsplaneringen utgår från nationella prioriteringar missas gemen- samma gränsöverskridande projekt som långsiktigt innebär större klimat- och välfärdsvinster.

Dyra särlösningar

På samma sätt leder nationella särkrav vid driften av elsystemet till förseningar och dyra särlösningar. Det finns flera exempel på hur till exempel batterilager för att möjliggöra en ökad andel väderberoende elproduktion godkänns i ett land men inte i ett annat.

Fortum har identifierat fem områden som är särskilt viktiga om elsystemet ska kunna bli ett verktyg för klimatomställning.

1. Det behövs en gemensam nordisk nätplanering som innehåller mer än en sammanställning av de nationella planerna. De socio-ekonomiska fördelarna av nätinvesteringar måste bedömas från ett nordiskt snarare än ett nationellt perspektiv.

2. Inför en gemensam fond för flaskhalsintäkter. När det uppstår prisskillnader mellan olika elprisområden får TSO:erna i dag så kallade flaskhalsintäkter; ju större prisskillnaderna mellan elområdena är desto större blir intäkterna. Det finns alltså ett indirekt incitament att behålla flaskhalsar. Inför en gemensam nordisk fond dit alla flaskhalsintäkter går. Pengarna ska användas till att bygga bort flaskhalsar i de mest ansträngda områdena.

3. Sätt ett tydligt mål om att minska antalet prisområden i Norden. Det finns i dag 15 prisområden på den nordisk-baltiska marknaden och trenden är ett ökande antal. Alltför många prisområden leder till en mindre likvid och ineffektiv elhandel. Stora elanvändare får sämre möjligheter att prissäkra sin elanvändning och prisskillnader mellan områden uppfattas som godtyckliga och orättvisa.

4. De nordiska balansmarknaderna måste harmoniseras och antalet minska. Tillgången till marknaderna måste också vara lika och teknikneutrala. Den snabba vindkraftsutbyggnaden innebär att marknaden måste vara mycket mera kortsiktig för att hela tiden vara i balans. Det har lett till att antalet så kallade balansmarknader har ökat kraftigt. För en aktör som finns i samtliga nordiska länder blir det både svårt att överblicka och hantera.

5. Stärk det nordiska koordineringscentret i Köpenhamn. Ge centret mandat att bli ett riktigt koordineringscenter för nordisk systemdrift och systemplanering. Centret måste få självständighet att optimera den nordiska nyttan före den nationella, och driva både nätutvecklingen och driften.

De nordiska TSO:erna har själva stor makt att fördjupa samarbetet på frivillig väg men för att de ska våga krävs en tydlig politisk uppbackning.

Energipolitiken har de senaste åren tyvärr präglats av ett ökat nationellt fokus. Politikerna är väl medvetna om fördelarna med ett djupare nordiskt samarbete, men frågan flyttas alltför ofta ner på agendan till förmån för enklare och snabbare nationella åtgärder. Men som rapporten visar har frågan om ett ökat nordiskt samarbete en avgörande betydelse för att uppnå nationella politiska mål och ambitioner.

Simon-Erik Ollus, chef för Fortums elhandel och produktionsplanering

Anton Steen, chef för Fortums samhällsrelationer

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt