Opinion
”Bråttom öka kunskapen om brinnande gas- och elfordon”
DEBATT. Vi kräver att riskerna med gas- och elfordon utreds och att verkstäder, blåljuspersonal, polisen och räddningstjänsten har rätt instruktioner vid en olycka - innan någon dör, skriver Bo Ericsson, Sveriges Fordonsverkstäders Förening.
Teknikutvecklingen går fortare och fortare, antalet gasfordon och e-bilar kommer att öka och därmed ökar riskerna. Men hänger blåljuspersonal, verkstäder, bärgare och bildemonterare med i utvecklingen?
Bränder i gasfordon och e-bilar får allt oftare medial uppmärksamhet. Senast gällde det bussbranden i Stockholm. Denna gång var det yttre påverkan som är svårt att skydda sig mot, eftersom busschauffören tog en icke godkänd väg och körde in med gastanken i en höjdbegränsare.
Vid olyckan som skedde 2016 med en gasbuss i Göteborg blev följden en annan, då en kortslutning i taket på bussen ledde till att tre gastankar exploderade. Dessvärre är det inget ovanligt med att gasfordon brinner eller exploderar, oftast i samband med tankning.
Personer har skadats
Ännu har ingen person omkommit men ett antal personer har skadats och en ledarhund har avlidit.
Gasfordonen har 200 bars tryck och drivs med metangas, därför blir konsekvenserna stora vid en brand eller explosion. Antalet gas- och e-fordon kommer att öka och därmed ökar riskerna för blåljuspersonal, bärgare, verkstäder och bildemonterare.
Uppmärksammade bränder i el- och hybridfordon riskerar att undergräva implementeringen av nya fordonsslag och fördröja övergången till en fossilfri fordonsflotta, vilket är negativt för miljön.
Stora kostnader
Förutom ett hot mot personsäkerheten, innebär bränder i denna typ av fordon stora samhällskostnader relaterade till räddningsinsats, avstängning av vägar, köbildningar, produktionsstopp och miljöbelastningar orsakade av i huvudsak rökgaser och vatten vid släckningsarbetet.
En förändrad infrastruktur under marknivå, som exempelvis nya Slussen i Stockholm med bussterminal, ställer nya höga krav på hanteringen vid en brand.
Högt energiinnehåll
El- och hybridbilar använder ofta Litium-jonbatterier för energilagring. Litium-jonbatterier erbjuder högt energiinnehåll och energitäthet, kombinerat med lång livslängd, vilket är bra för plånboken och miljön. Problemet är säkerheten eftersom Litium-jonbatterier endast är stabila inom ett begränsat temperatur- och spänningsintervall.
Faktorer som kan skapa instabilitet och så kallad termisk rusning är överladdning, överurladdning, mekaniskt våld, uppvärmning och kortslutning. Elektrolyten i Litium-jonbatterier är brännbar och till viss del är branden även självförsörjande på syre. Det bildas väteflourid av elektrolyten som är väldigt farlig. Tyvärr är kännedomen om att man skadas allvarligt eller kan dö av väteflourid i princip helt okänd. E-fordon är väldigt svåra att släcka eftersom batteriet är inkapslat.
Kunskapen om dessa negativa konsekvenser måste bli känd för allmänheten och framför allt för blåljuspersonalen, verkstäderna, bärgarna och bildemonterare.
Mer pengar
Sveriges Fordonsverkstäders Förening ingår i en projektgrupp på RISE som driver ett projekt om risker med Litium-jonbatterier. Det finns väldigt många faktorer att undersöka ur olika synvinklar.
• Vi förväntar oss att myndigheter och regeringen tillsätter mer pengar för forskning av exempelvis RISE.
• Vi förväntar oss att det tillsätts en arbetsgrupp som gör en problemanalys och därefter skapar en handlingsplan, innan någon skadas eller dör i onödan.
Detta måste ske omedelbart – det är bråttom!
Vi förväntar oss att de berörda myndigheterna tillsätter en arbetsgrupp som gör en problemanalys och därefter skapar en handlingsplan. Detta måste göras innan någon skadas eller dör i en gas- eller e-bilsrelaterad olycka.
Bo Ericsson
Vd Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF