Vad är 8k och innebär det att din nya 4k-tv är ute nu?

En av trenderna på jättemässan IFA i Berlin är tv-apparater med en upplösning i det som kallas 8k. Både LG och Samsung har konsumentmodeller på väg ut på marknaden. Den som har 50 000 kronor över kan inom kort köpa Samsungs minsting i 8k-serien Q900R. Den är på 65 tum.

Vill man ha 85-tumsvarianten är priset 150 000 kronor. Det är mycket pengar för en svart ram som i många år kommer att vara mer eller mindre poänglös.

För fem år sedan var 4k något exotiskt och dyrt. Sedan dess har priserna sjunkit och prestandan höjts enligt ungefär samma förlopp som Moores lag beskriver. Men även om 4k-tv börjat dominera på marknaden är det fortfarande inte självklart att ursprungsmaterialet levereras i den upplösningen.

Få tv-kanaler sänder i 4k och en streamingtjänst som Netflix kräver 30 kronor extra i månaden för den som vill ha ultrahög upplösning. Gillar man spel är utbudet desto rikare: både Sony, med Playstation 4 Pro, och Microsoft, med Xbox One X, har stöd för 4k.

Vad innebär 4k?

Termen 4k (4 000) syftar på antalet horisontella pixlar (små punkter med vilka en bild ritas upp) i en rad på en tv-skärm. Men i själva verket är de 3 840 till antalet, och 2 160 pixlar på vertikalen. 3840x2160 ger strax under 8,3 miljoner pixlar totalt. Formatet kallas också UHD, eller ultrahög upplösning. Mindre vanligt är 2 160p.

Något förvirrande är att filmindustrin, däremot, har fog för sitt snack om 4k. För en bioprojektor som visar innehåll i ultrahög upplösning är antalet pixlar i en vågrätt rad 4 096. Antalet pixlar i en lodrätt rad bestäms av det bildformat (förhållandet mellan bildens bredd och höjd, mer känt som aspect ratio) som används.

Med sina 7680x4320 gör 8k än mindre skäl för sitt namn. Likafullt stiger antalet pixlar markant jämfört med 4k, till en bit över 33 miljoner. Det är fyra gånger så många som vid 4k, och 16 gånger så många som vid den upplösning många av oss fortfarande har på tv:n hemma: full-hd, eller 1920x1080.

Skillnaden mellan 4k och 8k

Frågan är bara om alla dessa pixlar tjänar något till? Ja, säger Samsung, som under en visning på Ifa försökte övertyga oss om att när vi börjar köpa tv-apparater som är 55 tum eller större behöver fler pixlar för att bibehålla eller få en bättre bildkvalitet. Nej, säger till exempel tv-experten Geoffrey Morrison, som skrivit rikligt i ämnet för bland andra Cnet.

Morrison menar att vår synskärpa inte gör skillnad på 4k eller 8k såvida vi inte sitter riktigt nära tv:n. Han hänvisar till ingenjören Carlton Bales hemmabiokalkylator. Den visar att om man har exempelvis en 4k-tv på 65 tum så måste man sitta max 120 centimeter från skärmen för att se alla detaljer. Vid 8k måste man flytta fåtöljen ännu närmre. Avståndet får då vara max 60 centimeter. De allra flesta sitter inte, och vill inte sitta, så nära sin tv.

Och den som ändå vill utsätta sig för det kommer fortfarande stå inför utmaningen att hitta något 8k-innehåll att titta på.

Samsung är uppenbarligen medvetna om den problematiken och ägnade på Ifa stor möda att förklara hur deras artificiella intelligens kan skala upp till 8k, mer eller mindre oavsett ursprungskälla. Men deras demonstration lämnade en del att önska på den punkten.

Olika bildskärmstekniker

Det vore förstås praktiskt om 4k eller 8k var det enda konsumenten behövde tänka på vid köp av ny tv. Men högre upplösning är bara en del av helheten. Minst lika viktigt är vilken bildskärmsteknik som används.

För det första kan det vara en idé att spana in tv-modeller med oled-teknik. Oled står för organic light-emitting diode, som på svenska kan översättas till organiskt ljusproducerande dioder. Vad det innebär är att varje pixel kan producera sitt eget ljus.

Det sker genom att ström går genom en cell bestående av två elektroder på var sida om en kolbaserad plastfilm. Ljusstyrkan i varje enskild pixel bestäms av hur mycket ström som passerar.

Till skillnad från andra skärmar som är bakgrundsbelysta går det – genom att helt enkelt strypa strömtillförseln till enskilda pixlar – därför att uppnå en perfekt svart färg och därmed ett överlägset kontrastförhållande mellan vitt och svart. Och kontrastförhållande, anser Geoffrey Morrison, är förmodligen ”den viktigaste aspekten när det gäller bildkvalitet”.

Ytterligare en fråga att ställa sig är om tv:n har stöd för high dynamic range, HDR. Tekniken ökar kontrastförhållandet och ger ett rikare utbud av färger.

HDR får allt att ser mer verkligt ut och det kan påverka användarens intryck av bilden mer än den upplösning som står till buds. Dock är utmaningen samma som med den för 4k och 8k: det krävs först att innehållet levereras i HDR. Men till skillnad från 8k finns det redan i dag ett digert utbud av HDR-material, både vad gäller filmer, tv-serier och spel.