Svenska bolaget blottar botnäten på Facebook

Information har aldrig varit mer tillgänglig, aldrig mer synlig, än i dag. Men hur den informationen når oss, varför den når oss, vilken kvalitet det är på den och vem som står bakom den är i allt större utsträckning höljt i dunkel.

Men samtidigt som dataanalysföretaget Cambridge Analytica har utfört sina räder i skuggorna har ett svenskt digitaliseringsbolag bestämt sig för att belysa hur information når och påverkar oss i ett medielandskap där första anhalten för många är Facebook.

– Efter Trumpvalet började vi analysera den här frågan lite mer. Inför vårt eget riksdagsval i höst inser man att det skett ganska stora förändringar gentemot förra valet. I dag sitter alla och kollar Facebook på mobilen på vägen till jobbet. När man är framme på sin arbetsplats så tänker man att man är uppdaterad. Men det finns en stor risk med att inte ta sig tid att läsa tidningen där en redaktör valt ut ett material med balans och med verifierade uppgifter, säger Christian Landgren, vd på Iteam.

Det svenska bolaget har därför utvecklat Flödeskollen, en programvara med vilken de kan visualisera kluster – eller filterbubblor om du så vill – av information på Facebook. Med Flödeskollen kan Iteam också väldigt effektfullt demonstrera det som Cambridge Analytica, och många andra företag, insåg för många år sedan: att det med små och billiga medel går att ta reda på allt möjligt om enskilda individer.

– Det enda man behöver för att kartlägga befolkningen är vilka inlägg de gillar, konstaterar Christian Landgren.

Facebook-aktiviteter skapar filterbubblor

Christian Landgren fäller upp sin laptop och visar programmet. Det är som att se ett litet universum ta form på skärmen. Det börjar som små noder, som var och en representerar ett Facebook-konto, men expanderar snart åt alla håll. Små och stora galaxer, eller rättare sagt kluster av noder, träder fram.

–  Låt oss säga att Svenska Dagbladet publicerat en artikel som både jag och min kollega Einar gillar. Då blir det en sorts koppling mellan oss, för vi har gillat samma sak. Ju mer lika man är i vad man gillar, desto närmre kommer man varandra i den här grafen.

Och ju fler och ju starkare band en viss typ av information begåvats med, desto större kluster träder fram. Men där finns också flera mindre.

–  De små klustren kan vara sånt som en sportklubb i jujutsu eller ”vi som cyklar till jobbet” eller olika typer av intresseföreningar där man kanske inte alls använder Facebook för att konsumera nyheter, säger Christian Landgren.

De flesta klustren går i turkost men två av dem bryter av med gult respektive svart.

–  Det är botnät vi ser. Alla de här prickarna är olika typer av automatiska konton som kontrolleras av ett script. Det kan vara någon som i marknadsföringssyfte köpt gillamarkeringar eller delningar från olika konton. Jag vet inte vad det kostar, men det går att köpa.

Metoden för att kunna göra den här visualiseringen kan tyckas olustigt bekant. Iteam fick 35 personer att ”donera” sitt Facebook-flöde. Utifrån det fick de tillgång till 115 000 konton tack vare att medgivandet innebar att man också donerade sin vänlista till Iteam.

–  Men vi sparar inga personuppgifter, utan använder anonymiserade id. All data är sådan som finns öppet från Facebook om man har personens medgivande. Att vi kunde få ut 115 000 konton från bara 35 personer bara bekräftar att Cambridge Analytica kunde göra samma sak utan att kringgå några etiska gränser, säger Christian Landgren.

Nytt test ska kartlägga 300 000 svenskar

En tanke Iteam umgåtts med är att tillsammans med en partner släppa en version där de som donerat sitt konto kan se var i grafen de befinner sig och hur deras Facebook-aktivitet placerar dem i ett visst kluster. Men på kort sikt är planen att genomföra ett nytt test där 100 personer med mer representativ spridning ingår. Med 100 personer skulle Iteam potentiellt sett kunna skapa kluster av konton från över 300 000 svenskar.

–  Det som hänt nu med Cambridge Analytica är att vi äntligen fått igång diskussionen om vilket otroligt kraftfullt vapen det här är. Det pågår ett datakrig därute och ingen kan längre avfärda det här med att det är alldeles för komplext. Och vi behöver inte vänta till valet i höst, med ett nytt test kan vi kolla redan nu hur många botnät det i själva verket finns. Hur många av dem som försöker påverka personer att gå mot ett mer extremt håll, säger Christian Landgren.

–  Man kan också titta på effekterna om det är två tidningar som börjar samarbeta lite mer. Eller på företag eller partier som har ett samröre. Den typen av frågor som inte syns så mycket i det officiella men där människor helt plötsligt börjar umgås mer med varandra på Facebook, där man delar och gillar varandras inlägg.

Utöver att visualiseringen av alla noder i Flödeskollen – av alla dessa 115 000 människor med ett Facebook-konto – bildar vackra mönster så ger också helikoptervyn ett nytt perspektiv. En överblick av det som ofta kan kännas överväldigande.

–  När vi visat det här för folk är det många som sagt att ”ja, det är såklart så här det ser ut”. De har fått en aha-upplevelse.