Startup
”Svåröverskådligt statligt riskkapital”
Staten har över 60 olika riskkapitalister. Svåröverskådligt, enligt Riksrevisionen. – Märkligt med så många olika aktörer, säger serieentreprenör Bo Hammarlund.
Riksrevisionen riktade nyligen hård kritik mot regeringen efter sin granskning av statens riskkapitalsystem.
Målen är otydliga, systemet svåröverskådligt och en stor andel av de statliga pengarna går till mer mogna utvecklingsföretag som redan lockar privat kapital. Det konstateras i rapporten ”Statens insatser för riskkapitalförsörjning – i senaste laget”.
I rapporten finns en illustration över aktörerna, som tydligt visar mängden och komplexiteten i systemet. Ny Teknik har ritat upp samma karta här ovanför texten.
– Och det är ganska många med överlappande uppdrag, säger riksrevisor Claes Norgren.
Därför rekommenderar han regeringen att ”överväga antalet aktörer”.
Entreprenören Bo Hammarlund är inte heller nöjd med det statliga systemet, som han har lång erfarenhet av. Han har startat tolv bolag från spjutspetsforskning de senaste nio åren, däribland Transic, som såldes till det amerikanska bolaget Fairchild för 120 miljoner kronor 2011.
– Det är märkligt att det ska behöva finnas så många olika aktörer, säger Bo Hammarlund.
Han vittnar om hur svårt det är för unga entreprenörer att hitta rätt i djungeln.
– De frågar ofta mig vart de ska vända sig eftersom jag varit med länge.
I sin rapport har Riksrevisionen också tittat på hur riskkapitalet fördelats mellan företag i olika utvecklingsfaser.
Under perioden 2011–2012 gick bara 0,3 procent till så kallade såddföretag, som sysslar med forskning. Det är ”extremt lågt”, enligt rapporten. 27 procent gick till bolag i nästa utvecklingsfas, startup-företagen, som jobbar med produktutveckling och inledande marknadsföring.
– Vi hade förväntat oss en högre andel till de tidigaste faserna, säger Claes Norgren.
Över 40 procent av det statliga riskkapitalet går till företag i de två mest mogna utvecklingsfaserna. En stor del av statens riskpengar investeras därmed i företag som också lockar de privata riskbolagen. Detta trots att regeringen konstaterat att bristen på kapital är särskilt stor i fasen efter såddfinansiering, men innan företaget når marknaden.
Och det gillar inte riksrevisorn.
– Det finns ju ingen anledning att du och jag ska avstå skattepengar för att konkurrera med privat riskkapital, säger Claes Norgren.
Regeringsföreträdare och statliga riskkapitalbolag försvarar sig med att det är för tidigt att utvärdera systemet.