Miljö

Studie: Exploatering av Amazonas kan bidra till växthuseffekten

Foto: Marcelo Correia
Foto: Marcelo Correia
Redan i dag kommer 3,5 procent av jordens metanutsläpp från träden i Amazonas, och forskarna tror att mängden av växthusgasen kommer att öka. Foto: Aymatth2
Redan i dag kommer 3,5 procent av jordens metanutsläpp från träden i Amazonas, och forskarna tror att mängden av växthusgasen kommer att öka. Foto: Aymatth2

Regnoskogen i Sydamerika har beskrivits som jordens lungor. Men nu hävdar en ny studie att Amazonas tvärtom kan bidra till planetens uppvärmning, på grund av skogsskövling och annan exploatering.

Publicerad

Ännu så länge plockar Amazonas som helhet upp mer koldioxid än vad som återgår till atmosfären när växtligheten bryts ned – men skövling kan faktiskt få delar av området att producera mer koldioxid än vad som fångas upp.

Studenter vid Skidmore College i Saratoga Springs, New York, ville ta ett bredare grepp på de växthusgaser som kan kopplas till Amazonas regnskogar, och den inverkan de har på klimatet.

Växthusgaserna inkluderar bland annat metan och lustgas. Studien, som sägs vara den första i sitt slag, har publicerats i Frontiers in Forests and Global Change. Forskarnas dramatiska slutsats är att pendeln har svängt och att Amazonas regnskogar nu sannolikt har en uppvärmande effekt på klimatet.

En förklaring är att 3,5 procent av jordens metanutsläpp produceras av träden i Amazonas, och jämfört med koldioxid är metan en 30 gånger mer kraftfull växthusgas, sett över en tidsperiod på 100 år. Forskarna förutspår att tilltagande översvämningar och allt fler dammbyggen kommer att bidra till en ökning av metanutsläppen.

Redan i dag kommer 3,5 procent av jordens metanutsläpp från träden i Amazonas, och forskarna tror att mängden av växthusgasen kommer att öka. Foto: Aymatth2
Redan i dag kommer 3,5 procent av jordens metanutsläpp från träden i Amazonas, och forskarna tror att mängden av växthusgasen kommer att öka. Foto: Aymatth2

Till detta kommer betande boskap, som är en av de starkast drivande krafterna bakom skövling samtidigt som djuren i sig producerar stora mängder metan.

Skogsavverkningen har också fått jordarna att släppa ifrån sig mer lustgas än vad de fångar upp, och sett över hundra år motsvarar effekten av 1 kg lustgas 298 kg koldioxid. I Amazonas röjer man också mark genom att bränna skog och sotpartiklarna är ännu en faktor som kan bidra till uppvärmningen, enligt forskarna.

– När det kommer till klimatförändringar så ligger fokus vanligtvis på koldioxidens roll, därför var det inte bara fascinerande utan också väldigt viktigt att titta på de kombinerade effekterna av alla påverkande faktorer, speciellt avseende en ändrad markanvändning och de störningar som detta kan medföra, säger Zoe Pagliaro, som är medförfattare till studien, på Skidmores hemsida.