SKF sätter snurr på världens vindkraft

Vindkraftsturbiner består av en rad beståndsdelar, till exempel generatorer, styrsystem och vindmätare. Men för att maskineriet bokstavligen ska snurra krävs lager. Lagrets funktion går ut på att minska friktionen, klara laster samt fixera men inte hålla fast turbinhjulet. Lagret sitter i regel på en axel.

Och det är här som svenska lagertillverkaren SKF kommer in.

För nio år sedan stod lagerproduktion till vindkraftsindustrin för en procent av SKF:s totala verksamhet. I fjol var motsvarande siffra nästan 5 procent, vilket i kronor motsvarar ungefär 3 miljarder kronor. Det innebär att vindkraft, och förnybar energi, är den affärsdel som ökar snabbast för företaget.

– Utvecklingen har gått fruktansvärt fort. Produktionen ökar, marknaden har internationaliserats och vindkraftsturbinerna ökat i storlek, säger Stefan Karlsson, marknadschef för förnybar energi på SKF.

Han berättar att 2013 var ett historiskt år. Det var första gången som de globala nyinvesteringarna i förnybar energi, i gigawatt, översteg nyinvesteringarna i olja, gas, kol och kärnkraft. Stefan Karlsson exemplifierar med Kina.

– Jag var i Kina första gången 2004 och besökte de vindkrafttillverkare som fanns där då. Det var en liten marknad på en fyra-fem tillverkare. I dag svarar Kina för över 40 procent av världens tillverkning av vindkraftturbiner och det är vår största marknad på detta område, säger han.

SKF har i nuläget fabriker i Kina, Indien, Tyskland, USA, Mexiko, Brasilien och Sverige där det tillverkas lager till vindkraftsindustrin, men de olika fabrikerna har också olika inriktningar.

– I Göteborg är vi specialister på så kallade sfäriska rullager. De används som huvudlager inom vindkraften. Det är huvudlagren som möjliggör att axeln till turbinhjulet kan drivas runt. Att de är sfäriska innebär att huvudlagren klarar snedställningar i axeln utan att gå sönder, vilket är bra med vindbyar som hela tiden byter håll, säger Stefan Karlsson.

Vindkraftsturbinerna har de senaste åren blivit allt större och effektivare. Stefan Karlsson pratar om att storleken har tredubblats på några år. En genomsnittlig turbin levererar i dag cirka två megawatt, men det finns havsbaserade turbiner som kan leverera upp till åtta megawatt. Det här innebär också att lagren växer, och specialiseras.

– Ett genomsnittligt huvudlager för vindkraften väger i dag cirka två ton. Det består av stål och ofta, till viss del, av mässing, säger Stefan Karlsson.

Lager i vindkraftturbiner möts av speciella utmaningar då vindbyar kan ge stora och snabbt varierande påfrestningar.

– På SKF har vi till exempel utvecklat segmenterade hållare som skapar extra stabilitet i lagren vid de här påfrestningarna. Andra anpassningar är centrala smörjsystem som ger kontinuerlig återsmörjning i små doser. Det är både billigare och smidigare än att personal åker ut och smörjer manuellt, säger Stefan Karlsson och fortsätter:

– Just nu håller vi också på att testa integrerade sensorer. Det är sensorer inne i lagren som ska kunna känna av hur de mår.

I SKF:s Göteborgsfabrik finns flera flöden för tillverkning av lager till olika industrier. Flödena kan lätt anpassas till de specifika krav som dyker upp när vindkraftslager ska tillverkas.

– I genomsnitt tar det tre till fyra dagar att tillverka ett lager i flödet. Men om det inte är kö i tillverkningen kan vi tillverka ett lager på ett dygn, säger Kostadin Kostovski, produktionschef på SKF.

Artikeln är en del i Ny Tekniks fokus ”Svensk teknik för globalt klimat”. I morgon: Full last halverar utsläppen.

Följ Ny Teknik på Facebook!