Premium
Rapport: Självkörande bilar riskerar att ge nya typer av olyckor
![Rapport: Självkörande bilar riskerar att ge nya typer av olyckor](https://image.nyteknik.se/1695199.webp?imageId=1695199&width=960&height=542&format=jpg)
Att 90 procent av dödsfallen kan undvikas med självkörande fordon är inte alls säkert. Det kan leda till nya typer av olyckor, menar OECD:s trafikorgan.
Utbredd automatisering av fordonsflottan har aldrig varit så nära som den är nu, konstaterar International Transportation Forum (ITF) i en färsk rapport som undersökt om vägarna blir säkrare med självkörande fordon. ITF är en sorts tankesmedja inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.
Påståenden om att automatiserade fordon kommer att minska antalet dödsfall som beror på mänskliga misstag med mer än 90 procent är dock inte verifierade, konstaterar rapporten.
”Det verkar troligt att antalet skadade i trafiken kommer att minska på grund av automatisering men olyckorna kommer inte att försvinna. Under vissa omständigheter kommer 'genomsnittliga' förare som inte kör riskfyllt att råka ut för fler olyckor. Detta är särskilt troligt vid situationer då föraren i en nödsituation måste återta kontrollen över fordonet”, skriver ITF.
Anders Lie är adjungerad professor vid Chalmers tekniska högskola och specialist på trafiksäkerhet på Trafikverket. Han är en av dem som deltog i konferensen i november som ligger till grund för rapporten.
– Min uppfattning är att det är knepigt att prata om automatisering för att uppnå säkerhetsmålen. Det finns många goda skäl att automatisera – men inte primärt av säkerhetsskäl. Vi kommer åt så pass mycket av säkerheten genom bättre krockskydd och avancerade förarstödssystem, säger han.
Han ser i stället att automatiseringen ger störst nytta som skapare av ett effektivare transportsystem, möjligheten till delat bilägande och elektrifiering.
– Det gäller att hålla lite ordning på vad som är de olika drivkrafterna, säger han.
ITF:s rapport mynnar ut i tio rekommendationer (se faktaruta). Anders lie var kallad för att prata om relationen mellan nollvisionen och automatiserade fordon. En av hans huvudpoänger var därför att filosofin bakom nollvisionen måste användas också för automatiserade fordon.
– Vi försöker att designa ett vägtransportsystem som kan absorbera felande människor. Den filosofin är nog klok att använda även inom automatiseringen. Vi måste förereda oss på att även automatiserade fordon har fel och brister. Därmed behövs samma skyddsstrategier: Bra krocksäkerhet, bra förarstödssystem och rätt energinivåer, det vill säga hastighet, säger han.
En av de stora utmaningarna just nu, enligt Anders Lie, ligger dock i att fordonstillverkarna och infrastrukturhållarna inte har några naturliga samtalsforum.
– Vi måste ha en väldigt nära dialog mellan tillverkarna av automatiserade fordon och infrastrukturhållarna. Annars är risken att man suboptimerar och försöker att lösa allt i bilen eller på vägen. Den dialogen är inte så lätt att få till. Men vi jobbar på det, säger han.
Ett av problemen som tas upp i rapporten är att självkörande fordon riskerar att leda till nya typer av olyckor. Vilka sådana olyckor måste till exempel Trafikverket ta höjd för?
– Om vi bortser från olyckorna: Ta en så trivial sak som att veta var vägen går. Informationen finns dels i kartmaterial men också genom målning och linjer. Våra linjer är gjorda för att människor ska se dem, inte kameror. Vi måste fundera över vad vi behöver för gemensamma databaser för regler, geometrier och trafikregler, bland annat. Det finns massor av sådana saker som blir väldigt mycket enklare att lösa om man pratar med varandra i stället för att bilindustrin ska samla in alla kartor själv, säger han.