”Quetta-mycket” – behöver vi nya namn på tiopotenser?

(Svar längre ned på sidan)

Det finns särskilda namn och beteckningar för tiopotenser, i steg som skiljer sig åt med en faktor 1 000. Välkända är till exempel mega (M, 1 000 000), giga (G, 1 000 000 000) och nano (n, 0,000 000 001). 

I SI-systemet sträcker de sig från yotta (beteckning Y), lika med tio upphöjt till 24, och ner till yocto (y, på svenska yokto), lika med tio upphöjt till -24. Man har nu föreslagit att SI utökas för 10 upphöjt till 27 och 30; med namnen och beteckningarna ronna (R) respektive quetta (Q). 

På motsvarande sätt skulle tiopotenserna -27 och -30 kallas ronto (r) respektive quecto (q, på svenska quekto). 

Följer principen

Vid valet av namn och symbol följs den nu rådande principen, så att namnet på potenser högre än 3 (kilo) slutar på bokstaven a och de som är lägre än 0,001 (milli) slutar på bokstaven o.

Beteckningarna för dessa två grupper skrivs med stor respektive liten bokstav. De nya bokstavsbeteckningarna får naturligtvis inte vara samma som redan existerande beteckningar för enheter eller tiopotenser, vilket utesluter stora bokstäverna A, B (bel, byte), C, E, F, G, H, J, K, M, N, P, S, T, V, W, Y, Z.  

Finns det något behov av dessa nya beteckningar?

Hur är det inom datatekniken?

Är den i dag totalt lagrade informationen redan över 1 ronnabyte?

Det är miniproblemet.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.
.
.
.
.
.
.

Lösning

Nej, den nu lagrade informationen är av storleksordningen 100 zettabyte = 10²³ byte.  

Man kan resonera så hår. En hårddisk rymmer typiskt 1 TB (terabyte) = 10¹² byte. Hela jordens befolkning är 10 miljarder = 10¹⁰. Om den lagrade informationen var 1 ronnabyte = 10²⁷ byte skulle det per person kräva 100 000 hårddiskar eller motsvarande. Visserligen lagras den mesta informationen inte på hårddiskar hos enskilda personer, men 1 ronnabyte är ändå ungefär en faktor 10 000 för mycket.  

Datamängden ökar dock snabbt, så behovet av namn på nya tiopotenser blir snart akut. De nya prefixen är endast förslag och ännu inte officiellt antagna. Frågan avgörs av den internationella organisationen BIPM (Bureau international des poids et mesures, The International Bureau of Weights and Measures). 

I datasammanhang, som bygger på binära talsystemet, kan man skilja mellan till exempel 1 000 bit = 1 kilobit = 1 kbit, och 1 024 bit = 1 Kibit. De binära namnen ingår inte in SI-systemet men i den officiella SI-broschyren står det: 

kibi (Kb) = 2¹⁰, mebi (Mb) = 2²⁰, gibi (Gb) = 2³⁰, tebi (Tb) = 2⁴⁰, pebi (Kb) = 2⁵⁰, exbi (Eb) = 2⁶⁰, zebi (Zb) = 2⁷⁰, yobi (Yb) = 2⁸⁰, där vi känner igen prefixen för kilo, mega, giga, tera, peta, exa, zetta och yotta.

Varje steg ökar alltså med en faktor 1 024; inte en faktor 1 000 som i de ”vanliga” prefixen. Skilj mellan byte (betecknas B) och bit (b). Datamängder uttrycks vanligen i byte, där 1 byte = 8 bit medan dataöverföringshastigheter uttrycks i bit per sekund.

Göran Grimvall är professor emeritus i teoretisk fysik vid KTH och har medarbetat i Ny Teknik med miniproblem sedan 1979.