Programmering på schemat i ny skolstrategi

Sverige ligger långt fram i internationella mätningar i frågor om it och digitalisering och har gjort så i många år. Det är bland annat resultatet av framtidsinriktade politiska beslut, ibland för flera decennier sedan, som möjliggjort omfattande investeringar i bredbandsutbyggnad och breda satsningar som den så kallade hemPC-reformen. Det här är reformer och investeringar som bidragit till att Sverige i dag har en hög jämlikhet vad gäller datorer och bredband, även om det fortfarande finns en ojämlikhet i användande och tillgänglighet.

Svenska barn och ungdomar har i internationell jämförelse god tillgång till datorer och internet, både hemma och i skolan. Däremot tycks vi inte lyckas lika väl i att använda tekniken i undervisningen. God tillgång till datorer ger inte självklart bättre kunskapsresultat, vilket OECD visat i en nyligen utgiven rapport.

I en kommentar till rapporten påtalade Andreas Schleicher, utbildningschef på OECD, betydelsen av lärarnas förmåga att använda den nya tekniken på ett bra sätt. Lärarens digitala kompetens, förmåga att leda skolarbetet och att integrera it i undervisningen, är viktiga framgångsfaktorer för att it och digitalisering ska kunna påverka undervisningen positivt. Många lärare och skolledare efterlyser verktyg och kompetensutveckling för att kunna ta det ansvaret fullt ut.

IT&Telekomföretagen konstaterade tidigare i år att den förra regeringen varit senfärdiga med att lansera en it-strategi för skolan. Samarbetsregeringen vill gå i en annan riktning och tar nu ett samlat grepp om frågor kring it och digitalisering i skolan. Utifrån de olika initiativ som tagits och det arbete som gjorts av bland annat SKL och Digitaliseringskommissionen kommer nu Skolverket få i uppdrag att utarbeta nationella it-strategier för ett sammanhållet skolsystem.

Att ta ett nationellt ansvar och utarbeta gemensamma nationella strategier är viktiga för jämlikheten i skolsystemet av två skäl. Dels för att den digitala kompetensen i sig måste vara tillgänglig för alla elever. På dagens arbetsmarknad behöver alla kunna använda it och digitala verktyg, då ska inte vilken lärare man har eller vilken utrustning man har hemma avgöra om man får med sig de kunskaperna och färdigheterna från skolan. Dels vet vi att användning av digitala verktyg har en positiv effekt för jämställdheten i skolans resultat. Pojkar halkar i dag efter flickorna i kunskapsresultat, inte minst när det gäller läsning och skrivning. I studier som har gjorts av att skriva-till-läsning med it-hjälpmedel har positiva resultat kunnat redovisas. Datorer och läsplattor kan därför vara framgångsrika verktyg för att kunna vända en sådan utveckling.

It och digitalisering i skolan kan stärka undervisningen när arbetet görs genomtänkt och systematiskt. Det visar såväl forskning som internationella och svenska exempel. Skolverket kommer dela arbetet i två it-strategier. Den ena vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skolformer, den andra till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna.

Strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till it inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare och en it-strategisk kompetens hos skolledare, samt att digitaliseringens möjligheter tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen.

Gemensamt för hela skolväsendet är till exempel hur användningen av digitala lärresurser, verktyg och arbetssätt i undervisningen ska kunna användas för att utveckla och anpassa undervisningen för alla elever. Vidare kan it fungera som verktyg för skolutveckling och för effektiv administration med syftet att minska lärares och rektorers administrativa arbete.

För grundskolan ska kurs- och läroplaner ses över för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen. Programmering handlar inte enbart om att skriva kod. Problemformulering och -lösning, kreativitet och logiskt tänkande är exempel på centrala förmågor. Förmågor som även kan bidra positivt till kunskapsinhämtningen inom andra ämnen.

För gymnasieskolan läggs stort fokus vid samverkan med arbetslivet i syfte att säkerställa tillgång till för arbetsmarknaden relevant it-utrustning och digital kompetens. Strategin ska ta upp hur användandet av datorer kan stimulera elevernas innovativa förmågor och andra entreprenöriella förmågor och vid behov föreslå förändringar i kurs- och ämnesplaner för att stärka den digitala kompetensen hos eleverna så att den ska motsvara de krav som ställs på arbetsmarknaden och för vidare utbildning.

Modern teknik kan vara ett kraftfullt instrument för att utöka vår tillgång till kunskap och information. Men för att vi fullt ut ska kunna utnyttja den potential som moderna teknik innebär, är det nödvändigt att ta ett samlat grepp om frågan. Därför fortsätter vi nu arbetet med nationella it- och digitaliseringsstrategier för utbildningsväsendet.

Gustav Fridolin, utbildningsminister

Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister

Mehmet Kaplan, it-minister