Innovation
”Odödliga” björndjurens gångstil fascinerar forskarna
Benen är lite udda i sig, och nu slår forskare fast att trögkrypare rör dem enligt ett mönster som liknar de betydligt större insekterna.
Trögkrypare, mer kända som björndjur, är en av de mest stryktåliga organismer som evolutionen har frambringat.
Utöver att överleva i vakuum samt klara sig utan mat och vatten i 30 år så tål vissa arter även nedkylning till en grad ovanför den absoluta nollpunkten, samt upp till 150 graders hetta. Forskare har till och med testat att ladda en kanon med djuren för att undersöka hur de klarar hårda nedslag, och de överlevde att skjutas in i sandfällor i upp till 825 meter per sekund, vilket är en högre hastighet än vissa handeldvapen.
Försöken gjordes efter att den israeliska månlandaren Beresheet skulle introducera björndjuren för en ny miljö. Vid kraschen vid landningsförsöket 11 april 2019 spreds torkade exemplar över månytan. Klarade de nedslaget och månens tuffa miljö? Ingen vet.
Men man vet att björndjuren kalrar av långvarig stark strålning. Redan 2009 bevisade svenska forskare att varelsen kan överleva rymdresor genom att skicka upp exemplar från Ölands Alvar i en kapsel.
Under sommaren 2021 anlände björndjur till ISS där man förhoppningsvis ska kunna följa hur de tacklar utmaningarna på rymdstationen. Det rapporterar Earth Sky.
Millimeterlång – och har ben att gå på
Den senaste studien från Rockefeller University i New York handlar dock inte om björndjurens robusthet. Den har i stället tittat på gångstilen, som är ovanlig för en varelse som inte blir mer än en millimeter lång.
Trögkrypare är bland de minsta djuren som har vad som kan liknas vid ben, vilket i sig är en lite udda kombination med en mjuk kropp. Forskarna lät dem springa över olika underlag och enligt forskargruppen påminner björndjurens fotplacering i många avseenden om benrörelserna hos insekter. Det skriver forskarna i sin vetenskapliga artikel.
På slätt glas tog sig björndjuren i princip ingenstans, men för att se hur de förändrade sin gångstil beroende på underlaget hade forskarna förberett två plattor av gel med olika motstånd. Med det mjukare materialet anpassades benens rörelser till vad forskarna beskriver som ett galopperande mönster. Det är en strategi som man annars ser hos ryggradsdjur som tar sig fram i exempelvis sand.
Det är ännu oklart varför trögkrypare delar gångstil med insekter – och forskarna är osäkra på om detta kan tyda på en gemensam anfader till arterna eller om arterna har nått resultatet på helt skilda håll, skriver universitetet på hemsidan.
