Ny strategi: Så kan Sverige bli fossilfritt med hjälp av bioenergi

I dag används 158 TWh bioenergi i Sverige på ett år. 2045 beräknas efterfrågan på bioenergi i Sverige uppgå till totalt 241 TWh.

Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige uppger att man utifrån dagens förutsättningar kan öka tillförseln av bioråvaror till 172 TWh 2030 och 185 TWh 2045. Det finns alltså ett gap mellan tillgång och efterfrågan. Hur ska det minska, utan att samtidigt öka importbehovet?

I den biostrategi som Fossilfritt Sverige har lämnat över till regeringen på onsdagen finns bland annat dessa förslag:

• Att stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel från lignocellulosa. Detta kan regeringen exempelvis göra genom en avancerad kvot i reduktionsplikten.
• Att senast nästa år fastställa inblandningsnivåer i flygets reduktionsplikt för åren 2030–2045 och verka för att EU sätter likvärdiga mål. Slutmålet är 100 procents inblandning år 2045.
• Att ha ett nationellt mål för bio-CCS med inriktningen 10 miljoner ton per år.
• Att göra en handlingsplan för laddinfrastruktur för lätta och tunga transporter
• Att skapa planeringsmål för utvecklingen av vätgasproduktion.

Den nationella samordnaren Svante Axelsson sa under det presseminarium då strategin överlämnades att Fossilfritt Sverige inte har varit djärva i sina förslag. Uppdraget är att vara trovärdig.

– Vi har lagt oss precis där vi ligger just nu för att inte skapa pseudodebatter utan titta på, som det ser ut just nu, med de problem och hotbilder vi har, är det möjligt att lösa pusslet?

Och det menar han alltså att det är.

Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) betonade att biomassa är en förnybar resurs, men den är inte oändlig och därför måste vi hushålla med den. Den ska räcka till många områden. Den nya biostrategin hjälper politiken och näringslivet att dra åt samma håll, framhöll han.

– Vi vet, inte minst genom IPCC:s rapport, väldigt tydligt att det är människan som står bakom klimatförändringen och att det är entydigt användningen av fossila bränslen som är orsaken till den klimatkris vi nu är inne i. Där behöver vi använda alla vägar framåt för att minska användningen av fossila bränslen. Det är enda vägen för att klara klimatkrisen och då är användningen av förnybara bränslen, biobaserade bränslen, en väldigt viktig pusselbit, sa Per Bolund under seminariet.

Han la till att denna pusselbit behöver kombineras med effektiv energianvändning och att använda el i betydligt högre grad.

Utifrån biostrategins antaganden skulle Sverige som mest använda cirka 190 TWh toppåret 2030. Behovet ska vi kunna klara med samma importnivå som vi har i dag. Därefter kan användningen gå ner, och lämna utrymme för till exempel ökad export.

Svante Axelsson har i en text på DN Debatt förklarat att den nya biostrategin i huvudsak vilar på tre ben:

• Att vägtransportsektorn elektrifieras snabbare än beräknat. Minst 80 procent av alla nya personbilar ska då vara laddbara, vilket minskar behovet av biodrivmedel för personbilar med 75 procent från i dag fram till 2045.
• Efterfrågan på biobränsle från flyg och sjöfart väntas öka efter 2030, samtidigt som kemiindustrin kommer att öka efterfrågan på kolatomer från bioråvara i sin tillverkning. Då väntas priserna på bioråvaran öka. Detta bidrar till att andra lösningar då blir billigare för värmesektorn, som att använda mer spillvärme. Energieffektiviseringar av bostäder väntas också öka, vilket ska minska värmebehovet.
• Effektiviseringar inom skogs- och massaindustrin gör att dessa minskar sin användning av bioenergi, vilket väntas frigöra resurser till andra ändamål. 

”Strategi för fossilfri konkurrenskraft – Bioenergi och bioråvara i industrins omställning” hittar du här.