Miljö
Ny mätmetod avslöjar högre strålning än väntat i Fukushima
Hur radioaktivt är området kring kärnkraftverket i Fukushima? Nu visar nya mätmetoder att andelen hälsofarliga partiklar i jorden är högre än man tidigare har trott.
Det var 2011 som en jordbävning och den efterföljande tsunamin ledde till en rad haverier vid kärnkraftverket i Fukushima. Olyckan släppte ut radioaktivitet över stora delar av Japan. Värst drabbades dock området kring kärnkraftverket, men frågan är hur stort och skadligt nedfallet egentligen var?
Nu testas en mätmetod som kallas autoradiografi. Den innebär att en glasplatta placeras över ett kontaminerat jordprov täckt av plastfilm. Det radioaktiva utfallet återges på plattan i form av en bild – som sedan blir inläst i en dator. Jordprov inhämtades från fyra kilometer till 40 kilometer från de skadade reaktorerna. Tekniken visar att de undersökningar som utfördes direkt efter olyckan har varit missvisande.
Tidigare har man trott att utsläppen från de skadade reaktorerna främst har rört sig om radionuklider i gasform, som cesium och jod. Med den nya metoden har forskare från Kyushu University och University of Manchester snabbt kunnat räkna antalet cesiumrika mikropartiklar i jorden omkring kärnkraftverket – och de är mycket talrika.
Partiklarna består främst av glas som innehåller en hel del radioaktivt cesium, men även mindre spår av uran och teknetium (ett radioaktivt metalliskt grundämne). De är små och svårupplösta – de kommer således utgöra en hälsorisk under lång tid.
– När vi först började hitta cesiumrika mikropartiklar i jordprover från Fukushima så trodde vi att de skulle visa sig vara relativt ovanliga. Men med den här mätmetoden har vi upptäckt att det finns mängder av cesiumrika mikropartiklar i den avlysta zonens jordar, och även i jordar som har samlats in utanför den avlysta zonen, säger doktor Satoshi Utsunomiya, biträdande professor vid Kyushu University till Engineering and Technology.
Nu behöver forskarna komma underfund med hur stor del av den existerande strålningen som kommer just från de här partiklarna. Jordproverna i den första studien antyder att de står för en mycket stor andel.
– Vi hoppas att vår mätmetod snabbt ska låta forskare mäta förekomsten av cesiumrika mikropartiklar på andra platser och avgöra hur stor del av cesiumradioaktiviteten som är kopplad till de här partiklarna. Den här informationen kan sedan föras vidare till kostnadseffektiva och säkra lösningar för sanering av de jordar som har förorenats av kärnkraftsolyckan, säger Satoshi Utsunomiya.
