Innovation
Neandertaltänder visar: Vår gemensamma anfader 800 000 år gammal
Nya tekniken utmanar dna-dateringen. Studier av tandutvecklingen hos ett spanskt fynd omkullkastar tidigare uppskattningar av Neandertalmänniskans ålder.
Vi och Neandertalmänniskan delar en gemensam anfader, men åsikterna kring hur länge sedan det var som vi gick skilda vägar åt varierar. Många har ansett att det handlar om 400 000 år och vissa ännu senare. Men nu får gruppen som trott på en tidigare delning bekräftelse. Fossilerade Neandertaltänder pekar mot att anfadern finns mer än 800 000 år tillbaka i tiden.
Fyndet är cirka 430 000 år gammalt och gjordes i grottan Sima de los Huesos (bengropen) i spanska Atapuerca. Under hominidernas utveckling har storleken och formen på tandkronorna förändrats i en stadig takt.
Aida Gómez-Robles, som är paleontolog vid University College London, har utgått från fenomenet för att fastställa Neandertalmänniskans ålder som grupp. Enligt hennes studie visar formen att de måste ha separerats för mellan 800 000- till 1,2 miljoner år sedan. Ett kortare tidspann hade helt enkelt inte räckt för att ge tänderna dess specifika form.
Gjort beräkningar på åtta människoarter
Homo heidelbergensis hade sitt ursprung för 700 000 år sedan, och etablerade sig både i Afrika och Europa. Många forskare har antagit att arten för 400 000 år sedan gav upphov till den gemensamma anfadern för Neandertal och Homo sapiens.
Senare studier av Neandertal-dna har pekat mot att anfadern snarare ligger 550 000-765 000 bakåt i tiden – detta baseras dock på den hastighet och kontinuitet som man ansett att genetiska mutationer inträffar, och här finns det en felmarginal.
För att kunna fastställa utvecklingskurvan för hominiders tandkronor har Gómez-Robles tittat på två evolutionära träd och gjort beräkningar på åtta människoarter. Utöver Neandertal och stenålderns Homo sapiens har hon studerat afrikanska hominider så gamla som 3,2 miljoner år. Hennes slutsats har publicerats i Science Advances.
