Populärteknik
Mats – ny svensk satellit i diskmaskinsformat
Efter framgångarna med nano- och mikrosatelliterna Odin, Smart-1 och Prisma är det dags för Mats - en ny svensk, diskmaskinstor forskningssatellit som ska upp i rymden om tre år.
Det är svenska Rymdstyrelsen som satsar totalt 83 miljoner kronor på satelliten Mats och kostnaden för utskjutningen.
Mats, som ska utläsas Mesospheric Airglow/Aerposol Tomography and Spectroscopy, kommer att utrustas med ett specialbyggt instrument som ska undersöka vågor i övre atmosfären och deras inverkan på klimatet.
Själva satelliten byggs av de båda satellitspecialisterna OHB i Kista och ÅAC Microtec i Uppsala, medan instrumentet som ska mäta rymdvågorna, utvecklas av forskare på Stockholms universitet.
- Vi har arbetat i drygt två år med konstruktionen och sedan tar det lika lång tid att bygga den. I början av 2018 räknar vi med att kunna skjuta upp Mats, säger Johan Bäckström, försäljningschef på ÅAC Microtec, till Ny Teknik.
Redan nu har man börjat söka lämplig raket som kan ta Mats upp i rymden vid rätt tidpunkt. Enbart uppskjutningen kostar 10-15 miljoner kronor.
- Mats ska ligga i en så kallad dawn-and-dusk-bana och det är inte alla raketer som är anpassade för den banan, säger Johan Bäckström.
ÅAC Microtec, som är en avknoppning från Ångströmlaboratoriet i Uppsala, och OHB, som är före detta Rymdbolagets satellitavdelning, har bildat partnerskap för att ta fram en mikrosatellit som inte väger mer än 40 kilo i standarutförande och som har måtten 60x70x85 centimeter.
- Som en diskmaskin ungefär, säger Johan Bäckström.
Mats är den första svenska satelliten på den nya teknikplattform som man döpt till Innosat - innovativ satellitplattform. Man har tagit mycket teknik från de uppmärksammade mikrosatelliter, "skokartongssatelliterna", som ÅAC tidigare lanserat.
- Vi bygger själva det elektroniska kraftsystemet och datasystemet och köper navigation, gps, solpaneler, batterier och annat från andra. Vår grej är att vi kan strålningsskydda elektroniken, att skydda den från tunga joner och elektroner som far omkring i rymden, säger Johan Bäckström.
Han tror på en ljus framtid för den nya Innosat-plattformen. Det går en tydlig trend mot mindre och billigare satelliter över världen.
- Det finns uppemot 3 000 småsatelliter i omlopp just nu och det tillkommer hundratals nya varje år. Det visserligen hård priskonkurrens på den här marknaden men vi är erkänt innovativa och kostnadseffektiva så vi tror på en ljus framtid, säger Johan Bäckström.
