”Macchiarini skyldig till forskningsfusk”

(Artikeln har uppdaterats)

– Likkistan spikas igen, säger professor emeritus Bengt Gerdin, när han får höra slutsatserna i Centrala etikprövningsnämndens (CEPN) yttrande om Paolo Macchiarinis forskning på råttor.

I den aktuella forskningen, som publicerades i Nature Communications 2014, utfördes försök på råttor och deras matstrupar, alltså inte luftstrupar som Paolo Macchiarini blivit mer känd för att experimentera med.

CEPN finner att Macchiarini och en rad medförfattare till hans vetenskapliga artiklar gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning. På ren svenska: fusk.

– När man läser artikeln får man intrycket av att försöket var mycket framgångsrikt, men om man jämför med de data som vi trots allt fått ut så ser man att detta inte alls stämmer, säger Lena Berke, ordförande i expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden till TT.

Enligt Berke, som säger att råttorna drabbades av mycket stora viktförluster, finns det totalt tre punkter som var för sig inneburit oredlighet i forskning.

– Vi har försökt få ut rådata. Det har vi inte fått. Vi har försökt få ut försöksjournaler. Det har vi inte fått, trots att sådana ska lämnas ut. Artikeln ger en vilseledande presentation, tolkning och beskrivning av resultaten när man jämför med de data som vi trots allt fått ut. Det stämmer inte, säger Lena Berke.

TT: Det är ett stort antal författare till denna artikel, som publicerades i Nature Communications. Har alla dessa författare befunnits skyldiga till forskningsfusk?

– Alla som står som författare till artikeln har gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning. Om man har sitt namn på artikeln så har man ett ansvar.

Bengt Gerdin, professor emeritus vid Uppsala universitet, lade förra året lade fram en utredning till Karolinska institutet där han visade att Macchiarini gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Den rapporten valde dock dåvarande rektor Anders Hamsten att bortse ifrån. Gerdin välkomnar nu CEPN:s yttrande.

– Det är helt rimligt. Mitt uppdrag var att bedöma andra handlingar och jag hade ett mycket mer begränsat material, men redan på det kunde jag se att det handlade om oredlighet, säger han och tillägger att det troligtvis finns fler vetenskapliga artiklar signerade Paolo Macchiarini som är värda att granska.

– Om man skulle gå till botten med de tidigare uppsatserna som inte är publicerade från Sverige så undrar jag hur det är med dem.

Misstankar om forskningsfusk riktades mot Paolo Macchiarini redan 2014 när fyra läkare på Karolinska universitetssjukhuset anmälde honom till Karolinska institutets dåvarande rektor Anders Hamsten. Visselblåsarnas anmälan handlade om att Paolo Macchiarini skulle ha förvanskat fakta om sina operationer med konstgjorda luftstrupar när han presenterade dem i ett antal vetenskapliga artiklar.

I mars 2015 friades Macchiarini från anklagelserna om forskningsfusk av KI:s etikråd. Anders Hamsten gick på samma linje. I maj samma år visade dock en extern utredare, professor emeritus Bengt Gerdin, att uppgifter i Macchiarinis artiklar inte stämmer överens med hans egna journalanteckningar. Trots det meddelade Hamsten i augusti att Macchiarini inte gjort sig skyldig till forskningsfusk.

I nästa steg kommer CEPN att bedöma Macciarinis artiklar om de operationer med luftstrupar som han utförde på Karolinska universitetssjukhuset.

Läs samtliga nyheter om Macchiarini-skandalen här