Jobbade på Volvo – ska ha spionerat åt Ryssland

Mitt under mötet på en restaurang i centrala Stockholm i början av 2019 slog Säkerhetspolisen till. Den 47-årige mannen greps, misstänkt för att under flera år ha spionerat på Sverige för Rysslands räkning. Personen han träffade på restaurangen var anställd på den ryska ambassaden och hade diplomatstatus, men enligt Säpo var anställningen en täckmantel och diplomaten var egentligen en rysk underrättelseofficer.

Under måndagen åtalades 47-åringen vid Göteborgs tingsrätt för spioneri. Exakt vad som ledde fram till misstankarna mot mannen vill åklagaren Mats Ljungqvist inte gå in på, för att hålla arbetsmetoderna i den här typen av ärenden hemliga.

– Det jag påstår är i alla fall att han åtminstone från juli 2017 har ett uppdrag från den ryska underrättelsetjänsten och att han fram till dess att han grips har gått Ryssland tillhanda, säger Ljungqvist till TT.

Volvo och Scania

47-åringen har doktorerat vid en av landets mest välkända tekniska högskolor. Efter det har han drivit företag som erbjudit konsultverksamhet inom teknik och it, och arbetat med uppgifter som enligt Säpo är av intresse för främmande makt. Det material som mannen enligt åklagaren delgett Ryssland har han införskaffat under sina konsultuppdrag på Volvo och Scania.

Han har enligt åklagaren fått "bra betalt" för uppgifterna – vid mötet på restaurangen kunde konstateras att mannen fick närmare 28 000 kronor av diplomaten.

Utredningen gör gällande att mannen har fört över material från sina arbetsdatorer till sina privata datorer och därefter lagt över det på USB-minnen som sannolikt getts till diplomaten.

"Lura systemet"

– Vi kan också konstatera utifrån spår på hans it-utrustning att i syfte att lura systemet har han också fotograferat av skärmen på sin arbetsdator, säger Mats Ljungqvist.

Vad det är för typ av uppgifter och hur omfattningen av det överlämnade materialet sett ut vill åklagaren inte gå in på.

– Det finns en bedömning i utredningen, men den är hemligstämplad med hänvisning till att det rör sig om företagshemligheter, säger han.

Materialet har bedömts som att det kan utgöra men för rikets säkerhet om det hamnar i främmande makts händer. Straffskalan för spioneri är fängelse i max sex år.

Spetskompetens

Daniel Stenling, enhetschef för kontraspionage på Säpo, säger att myndigheten ser det här fallet som ytterligare ett exempel på att underrättelsehotet mot Sverige har ökat. Där utgör Ryssland ett av de allra främsta hoten, enligt Säpo.

Det är viktigt att alla förstår att det här pågår här och nu, och är otroligt allvarlig brottslighet som skadar Sverige och oss alla, säger Daniel Stenling.

Enligt Stenling har Säpo sett en glidning mot att främmande makt intresserar sig mer för den civila sektorn:

– Det handlar väldigt mycket om teknisk kunskap och spetskompetens som finns i Sverige. Det gör man för att stärka sin egen industri och sitt eget lands kunskap och förmåga inom de här sektorerna. Men man använder det också i vissa delar för att överföra tekniken till den militära sektorn.