Innovation
Iter - så funkar det
Fusionskraft bygger på att det frigörs energi då två lätta atomkärnor smälter samman till en ny, tyngre kärna. Detta till skillnad från dagens fissionskraft, då en tung atomkärna delas i två lättare och samtidigt avger energi.
Publicerad
Till en början, innan plasmat ”tänder”, värms reaktorn upp av radiovågor och mikrovågor från antenner inne i reaktorinneslutningen. ?I Iters fall kommer reaktorn aldrig att tända, utan måste hela tiden matas med energi från antennerna för att hålla i gång.
Inuti reaktorn tvingas kärnor av tungt och tretungt väte (deuterium och tritium) så nära varandra (100 femtometer) att de fusionerar till en heliumkärna (alfapartikel), samtidigt som de avger en snabb neutron (17,6 MeV).
Det krävs en temperatur på hundra miljoner grader för att få de positivt laddade kärnorna att komma tillräckligt nära varandra för att den attraherande starka kärnkraften ska balansera den elektriska repulsionen.
Den höga temperaturen gör att plasmat av snabba atomkärnor måste hållas borta från väggarna med starka magnetfält (mellan 11,8 och 13,5 tesla) från supraledande magneter. Samtidigt måste alla andra partiklar och ”avgaser” sugas ut ur reaktorn för att inte bromsa plasmat och stänga av processen.
En del av de frigjorda neutronerna krockar med en del av heliumkärnorna och återbildar tritium, som är nödvändigt för att hålla fusionsprocessen i gång.
För att få mer tritium till processen låter man neutronerna krocka med litiumkärnor i en litiumrik sköld i inneslutningen. Övriga neutroner bromsas av skölden och omvandlar deras rörelse till värme. Värmen förs i sin tur ut ur reaktorn via en värmeväxlare och, i Iters fall, släpps ut i det fria.
