Inomhuskemikalier ska undersökas

Det är till exempel ftalater och bisfenol A från plaster, myskämnen från skönhetsmedel och flamskyddsmedel från textilier och elektronik som forskarna ska fokusera på. Men endast de kemikalier som har en effekt på sköldkörteln kommer att undersökas.

- Vi kommer att använda oss av dammprover eftersom de här hormonstörande kemikalierna avges från våra inomhusartiklar och binds till partiklar vi inandas. Genom biologiska tester ska vi identifiera de substanser som har en effekt på sköldkörteln, säger Jana Weiss, som kommer att koordinera projektet.

Just sköldkörteleffekten studeras därför att sjukdomar i sköldkörteln har ökat hos människor under de senaste årtiondena. Sköldkörteln är viktig under barnets utvecklingsfas för att en normal tillväxt ska ske.

Även hos katter har sköldkörtelsjukdomar ökat. I projektet kommer forskarna att studera sjuka och friska katter och jämföra deras halter av hormonstörande kemikalier i blodet.

- Katter och spädbarn har ett liknande beteende. Katter slickar pälsen ren och får i sig damm, och barn stoppar saker i munnen. Både katter och spädbarn har därför ett högt intag av damm, säger Jana Weiss.

För att mäta kemikaliernas effekt kommer forskarna att använda laboratorieexperiment och djurförsök. Grodor kommer att utsättas för damm med en blandning av kemikalier för att man ska se om de utvecklar sköldkörtelproblem.

Men forskarna ska också använda sig av modellering för att försöka förutsäga kemikaliers påverkan, något som kan minska behovet av djurförsök framöver. Genom att jämföra en substans molekylstruktur med en liknande kemikalie, som har kända effekter, ska man kunna förutsäga hur substansen påverkar människor.

- Om vi kan verifiera den modellen kommer det att underlätta att utvärdera alla andra kemikalier, då kan vi lämna djurstudier, säger Jana Weiss.

I dagsläget vet man väldigt lite om de kemikalier som finns i samhället. Särskilt kombinationseffekterna, den så kallade cocktaileffekten, är dåligt belysta. Kombinationer av substanser kan förstärka eller förminska varandras effekter, vilket gör det svårt att mäta hur farlig en kemikalie är.

- Det här är viktig forskning för att förstå barns exponering för kemikalier i vår inomhusmiljö. Vi hoppas kunna bidra till att regelverket kan baseras på solid forskning, säger Jana Weiss.
Läs mer: Dålig kunskap om kemikaliers påverkan.
Läs mer: Metallers bidrag till antibiotikaresistens ska undersökas.