Digitalisering
Hon trimmar IBM:s transistorer
Forskaren Caroline Andersson ersätter kisel med germanium på IBM:s stora forskningslabb i Zürich. Ny Teknik har ställt fem frågor.
Varför kan man inte fortsätta tillverka kretsar i kisel?
Vi har kommit till ett vägskäl där transistorerna har krympt så mycket att det börjar bli problem med tunnling och läckströmmar. Germanium kan vara nästa steg.
Varför germanium?
Elektroner och hål transporteras snabbare i germanium, och det gör att transistorerna snabbare kan slå om mellan ettor och nollor.
Tillverkades inte den allra första transistorn som uppfanns i germanium?
Just det. Men man bytte till kisel för att det är svårt att skapa ett gränsnitt utan defekter mellan germanium och den oxid man lägger på. Nu gör jag experiment där nanometertunna lager av lantanoxid växer fram på germanium. Sedan jämför jag hur olika temperaturer och efterbehandlingar påverkar antalet defekter.
Målet?
Snabbare, mindre och strömsnålare nanotransistorer i framtidens kretsar. Det behövs exempelvis för att hantera allt större mängder av information.
Germanium är dyrare än kisel, men ett sätt att få ner kostnaden skulle kunna vara att växa germanium ovanpå en kiselskiva. När tekniken kan finnas på marknaden vill jag inte spekulera om.
Hur hamnade du i Zürich?
Jag kom som utbytesstudent från Lunds Tekniska Högskola till ETH i Zürich. Sedan gjorde jag mitt ex-jobb på IBMs forskningslabb i samma grupp som jag nu doktorerar. Vi är 40 olika nationaliteter här så det är en spännande miljö där man får väldigt många intryck.