Hemligt när FRA börjar spana

Försvarets radioanstalts, FRAs, signalspaning bland mejl, surftrafik och samtal som löper i kabel är en av 2000-talets mest debatterade riksdagsfrågor.

Som Ny Teknik tidigare berättat missade FRA, det datum, den 1 december, då man fick laglig rätt att börja signalspana i tele- och datatrafik i kabelvärlden.

Man hann inte sätta upp utrustningen i tid. Dessutom hade man inte diskuterat färdigt med tele- och internetoperatörerna om hur omfattande skyldigheter operatörerna egentligen har gentemot FRA.

Men när börjar då signalspaningen?

Ja— först måste FRA ansöka om tillstånd för att signalspana hos Försvarsunderrättelsedomstolen.

Därefter måste domstolen säja ja.

Först därefter kan FRA börja söka efter underrättelseinformation i kabel.

Men om det brådskar i ett ärende som rör utländska förhållanden och rikets säkerhet kan FRAs ledning själv besluta sätta igång.

Allmänhetens möjligheter att få reda på när signalspaningen kommer att starta eller ens om den gjort det är strikt begränsad eller lika med noll.

Runar Viksten, ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen, ger beskedet att Ny Teknik inte kan få veta när domstolen ger sitt första tillstånd eller kommande tillstånd.

— Domstolen har gjort bedömningen att våra tillståndsärenden generellt sett är av synnerlig vikt för rikets säkerhet, det vill säga att de är kvalificerat hemliga (KH), skriver Runar Viksten i mejl till Ny Teknik.

Ingen information kring domstolens beslut kommer att bli offentlig.

— Det (red anm: domstolens beslut) innefattar också information om signalbärare (till exempel kabel eller sattelit). Bakgrunden till att vi är restriktiva med att släppa information om ärendena som vid ett första påseende kan te sig rätt harmlös är att även sådan information till exempel om slaget av signalbärare, ärendeantal, tid för tillstånd med mera kan vara värdefull för exempelvis en främmande underrättelsetjänst.

Runar Viksten anser att det stränga sekretessen uppvägs av att flera kontrollorgan får insyn i domstolsbesluten:

— Att domstolens beslut inte ens delvis kommer till allmänhetens kännedom vägs upp av att riksdagen har full insyn i domstolens verksamhet genom Inspektionen för försvarsunderrättelseverksamheten och Kommittén för uppföljning av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Anni Bölenius, informationschef på FRA, vill inte heller avslöja när signalspaningen startar:

— Nu finns lagstiftning på plats som möjliggör det.

När exakt i tid vi börjar producera underrättelser baserade på kabelburen trafik kommer vi inte att berätta om. Det sker successivt.