Bygg

Golvslingorna i smarta huset ska värmas med returvatten

Fjärrvärmecentralen i HSB Living Lab. Här syns rörsystemet samt värmeväxlaren för returvärmesystemet. Foto: Peter Hultén
Fjärrvärmecentralen i HSB Living Lab. Här syns rörsystemet samt värmeväxlaren för returvärmesystemet. Foto: Peter Hultén
Peter Hultén Foto: Anders Bersten
Peter Hultén Foto: Anders Bersten
Stora glaspartier i fasaderna förstärker intrycket av att forskning pågår. Innanför syns ventilationskanalerna. Foto: Erik Abel
Stora glaspartier i fasaderna förstärker intrycket av att forskning pågår. Innanför syns ventilationskanalerna. Foto: Erik Abel

I HSB Living Lab ska lågtempererat fjärrvärmevatten, som redan har värmt upp andra byggnader, testas i golvvärmeslingorna.

Publicerad

Normalt sett håller vattnet i fjärrvärmenätet en temperatur på mellan 65 och 100 grader när det når en byggnad. Men ett av flödena till HSB Living Lab kommer i stället att ha cirka 45 grader.

Vattnet har svalnat eftersom det redan har cirkulerat i andra byggnader. Till HSB Living Lab kommer det alltså på ”returen”.

– Vi utnyttjar samma vatten betydligt effektivare, säger Peter Hultén, utvecklingsingenjör på Göteborg Energi.

Det lågtempererade vattnet leds via fjärrvärmecentralen till golvvärmeslingorna i huset.

Så svalt fjärrvärmevatten används redan på några andra ställen i Göteborg för att smälta bort snö och is på gator. Men i byggnader är det ovanligt.

– Vi vill se om returvärmen räcker till under vintern eller om vi behöver spetsa med vanlig fjärrvärme, säger Peter Hultén.

Byggnaden har även ett normalt inflöde av högtempererat fjärrvärmevatten som kan användas  i golvvärmeslingorna ifall det krävs.

Det lågtempererade vattnet kan också ledas till radiatorerna i huset.

– Men den funktionen är inte inkopplad ännu. Vi har valt att börja med golvvärmen för att komplettera med radiatorerna om något år eller så, berättar Peter Hultén.

Syftet med projektet är att se om det går att använda lågtempererat fjärrvärmevatten i större skala. Det skulle kunna effektivisera fjärrvärmesystemet genom att fler byggnader kan värmas upp med samma vatten, utan att det måste hettas upp emellan.

– Dessutom mår våra produktionsanläggningar, sopförbränningsstationerna och kraftvärmeverken bra av att ha en låg temperatur på vattnet som kommer tillbaka. Då fungerar rökgaskondensering och värmepumpar bättre, säger Peter Hultén.

Henrik Jönsson på konsultbolaget Bengt Dahlgren ser en annan fördel. I och med att huset anpassas till låga temperaturer blir det enklare att byta uppvärmningskälla när HSB Living Lab ska flyttas om tio år.

– Det blir lättare att byta till exempel till bergvärme och få effektivitet i det. Och ett hus som klarar av att värmas upp av 30-gradig temperatur har större möjlighet att utnyttja spillvärme, säger han. 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Några projekt i HSB Living Lab

Återanvändning av fjärrvärme: Lågtempererat fjärrvärmevatten, som redan har värmt upp andra byggnader, leds in till golvvärmeslingor i HSB Living Lab.

Personlig energianvändning: Hur kan individer uppmuntras att minska sin energianvändning?

Lägenhetsmoln: Hur fungerar det att samla lägenhetsinformation i molnet, till exempel om felanmälan och underhåll?

Smart förvaring: Idéer till nya former för förvaring ska spånas fram i workshops. Prototyperna utvärderas sedan i HSB Living Lab.

Uppfräschningsgarderob: Kan en garderob med extra mycket ventilation bidra till att kläderna inte behöver tvättas lika ofta?

Fasadmaterial: Tolv delar i ytterväggarna är utbytbara för att nya material ska kunna utvärderas.

Värmetröghet:  Går det under kortare perioder att avstå från att justera uppvärmningen tack vare byggnadens värmetröghet?