Fri från elnätet – med egen vätgas

– I mitten av mars slog jag av strömmen. Det kändes skönt.

Hans-Olof Nilsson bor i Agnesberg utanför Göteborg. Till vardags driver han ett företag i vindkraftsbranschen. Vid sidan av det ägnar han all ledig tid åt att få det nybyggda huset helt självförsörjande på el.

På senaste elräkningen står det 0 kronor i förbrukning. All el kommer från solcellerna på det stora södersluttande taket och som byggts in i fasaden. Elen som inte behövs för tillfället lagrar han i två rejäla batterilager som rymmer 144 kWh.

Batterierna, som han köpt från Kina, står i källaren, eller teknikrummet som Hans-Olof kallar det. Här är fullt av apparater. Hans-Olof Nilsson slår upp dörrarna till den senaste, ett stort plåtskåp som just levererats från en dansk tillverkare. Där inne döljer sig en elektrolysör, en apparat som spjälkar vatten till vätgas och syrgas med hjälp av elektrisk energi. En rejäl investering.

– Vissa åker till Åre varje år med familjen på semester. Det här är mitt nöje och stora intresse, säger Hans-Olof Nilsson och förklarar att med elektrolysören ska han fixa elförsörjningen på vintern.

Då räcker inte solcellerna och batterierna. Därför ska de kompletteras med vätgas som han tänker lagra i en tank utanför huset. Vätgasen ska tillverkas med elöverskottet på runt 15 000 kWh som solcellerna ger under sommaren. När elen inte räcker under den kalla årstiden förvandlas vätgasen till både el och värme i en bränslecell.

Leveransen från den svenska bränslecellstillverkaren Powercell ska ske i oktober. Hans-Olof Nilsson har redan förberett en plats i datorskåpet där den ska stå.

– Första vintern kommer jag att köpa vätgas så att jag kan dimensionera systemet och bestämma storleken på vätgastanken, säger Hans-Olof Nilsson.

Att spara el har blivit något av en sport. Längs ena källarväggen står tre stora tankar för varmvatten från solfångarna och bergvärmepumpen. Huset har extra isolering både i taket och under bottenplattan. När det är kallt förvärms friskluften genom en 65 meter lång kulvert under marken. All luft går via värmeväxlare innan den släpps ut.

I ett hörn i källaren har Hans-Olof gjort plats för ännu en värmeväxlare som ska krama värmen även ur avloppsvattnet.

– Det blir lite som en tävling med sig själv. Hur långt kan man gå utan att göra avkall på komforten?

Alla lampor är så klart lysdioder och kan programmeras med hjälp av fastighetsautomationssystemet som fungerar som husets hjärna. Skärmar sitter lite här och var i huset, till exempel i köket, så Hans-Olof kan kolla till systemet medan han tar en kopp kaffe.

Huset har fler smarta funktioner. Persiennerna styrs av väderstationen på taket. Den ser också till att solcellerna har rätt vinkel mot solen, och blir det frost eller snö, då vänder sig solcellerna uppochner för att skydda ytan.

– Stativen har jag konstruerat själv, men det är egentligen den enda speciallösningen. Allt annat har jag köpt från hyllan, säger Hans-Olof Nilsson.

Han är väl medveten om att det han sparar in på elräkningen inte uppväger det som lösningarna kostat.

– Det är inte lönsamt, men det är kul, säger han.

Men det finns en baktanke. På sikt när priserna gått ner och fler vill bli eloberoende hoppas han kunna dra nytta av alla lärdomar och kunna jobba med elbesparingar som konsult.

Har du frågor till Hans-Olof Nilsson? Mejla dem till Ny Tekniks reporter.

Svaren publiceras i en senare artikel.

F ölj Sveriges smartaste hem på Facebook!

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev – direkt till din mejl!