Innovation
Forskningspengar öronmärks till vår tids utmaningar

Extra pengar till forskning om vår tids största utmaningar. Och lärosätena ska få pengar efter hur mycket de samverkar med samhället. Det är några av nyheterna i regeringens forskningsproposition.
Under måndagen presenterade utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson forskningspropositionen på Scifilab i Solna. Totalt höjs forskningsanslaget med 2,8 miljarder fram till 2020. Bland annat ökas lärosätenas basanslag med 1,3 miljarder.
– Syftet är inte att öka anslagen till forskare utan att öka kvaliteten i forskningen, skapa större utrymme för forskning inom anställningarna och skapa en bättre karriärstruktur, berättade ministern.
För att tackla några av vår tids största utmaningar lanserar regeringen tioåriga nationella forskningsprogram inom sex områden: klimat, hållbart samhällsbyggande, migration och integration, antimikrobiell resistens, välfärdsforskning och arbetslivsforskning.

Läs mer:
En nyhet är också att lärosätenas medel ska fördelas utifrån samverkan med det omgivande samhället. Det ska göras vid sidan av dagens viktning med hjälp av citeringar och publiceringar. Men exakt hur samverkan ska mätas är inte klarlagt.
– Det är otroligt viktigt att forskningen blir en del av vår vardag och att människor får se att vi har svar på många av tidens svåra frågor, så att vi inte hänges åt populism, säger Helene Hellmark Knutsson, och aviserade samtidigt en översyn av hela styr- och resurstilldelningssystemet för utbildning och forskning nästa år.
Peter Larsson, samhällspolitisk chef på fackförbundet Sveriges ingenjörer, är positiv till regeringens proposition.
– Vi har varit tongivande i frågan om samverkan mellan akademi och näringsliv, så det känns kul att det finns med. Det är också bra att industriforskningsinstituten får mer pengar, det är viktigt för de små och medelstora företagen, säger han.

Läs mer:
Helene Hellmark Knutsson nämnde även att regeringen vill att visstidsanställningarna på landets lärosäten ska minska. Det är något som Peter Larsson välkomnar.
– Det är ett ofog av akademin att använda sig i så hög grad av visstidsanställningar. Det gör att en forskare har mycket svårare att få ett banklån än en industrianställd, säger han.