Expert om cementkrisen: ”Import räcker inte”

Cementas kalkstensbrytning i Slite på Gotland får inte fortsätta efter den sista oktober. Det är innebörden av mark- och miljööverdomstolens beslut att avvisa bolagets ansökan om fortsatt brytning till 2041.

I dag produceras cirka 2,3 miljoner ton cement varje år i fabriken i Slite. Det motsvarar 75 procent av all cement som används i Sverige.

Cementa är den enda cementproducenten i Sverige men har även tillverkning i Skövde. Den fabriken är dock betydligt mindre och bedöms inte kunna öka sin produktion. I dag förser den västra Sverige med cement.

Så frågan är hur all Slitecement ska kunna ersättas – och om import kan vara en lösning. Den globala cementproduktionen uppgår till cirka fyra miljarder ton per år och kalksten bryts på flera håll i världen. I dag importerar Sverige cement bland annat från Lettland, Tyskland, Norge och Danmark

– Det finns också kalk i Estland, Polen, Kina och Kanada. Nära till hands för Sverige är Polen och Estland. Problemet är att deras kalksten inte håller samma kvalitet som den svenska och produktionen håller inte samma kvalitet. I produktionsskedet blir klimatavtrycket mycket större som det ser ut just nu i Polen och Estland, säger Erika Ingvald, enhetschef på SGU, Sveriges geologiska undersökning.

”30 procent mer utsläpp”

Cementtillverkning är mycket energikrävande eftersom kalkstenen måste värmas upp till drygt 1 400 grader Celsius. I Polen och Estland är det till stor del fossila bränslen som används i energimixen.

– Men man har också sämre koll på olika utsläpp i Polen och Estland. Där är kalken inte lika ren som här och då blir det mer föroreningar som avgår i processen, säger Erika Ingvald.

Kina är en stor cementtillverkare. Men enligt Johan Silfwerbrand, professor i brobyggnad på KTH, har kinesisk cement större klimatpåverkan än den svenska.

– Kina har mycket sämre cement, man kan få 30 procent mer utsläpp än från de svenska produkterna, säger han.

Erika Ingvald påpekar också att Kina har stora egna behov.

– Frågan är hur intresserade de är av att exportera något som de behöver själva, säger Erika Ingvald.

”Ju längre ifrån, desto omständligare blir det”

Branschorganisationen Svensk Betong bedömer att det blir svårt att öka importen av cement under överskådlig tid. Tillgången på cement hos andra leverantörer är begränsad, logistiksystem är inte på plats och tekniska krav på cementen försvårar.

– Import kommer inte att räcka på kort sikt. Och då pratar vi om flera år. Och på lång sikt är import kanske inte det bästa lösningen ur ett miljö- och klimatperspektiv. Med ökad import följer ju längre transporter, och tanken med miljömålens portalparagraf är att inte exportera våra miljöproblem till andra länder, säger Erika Ingvald.

Längre tillbaka har kalksten brutits på flera platser i Sverige än i dag. Men SGU bedömer att det inte finns speciellt mycket mer kalksten att hämta på svensk mark för cementtillverkning.

– Särskilt inte av den gotländska kvaliteten. Det mesta är ju urberg, säger Erika Ingvald.

Import av utländsk cement försvåras dock av att svenska och europeiska standarder måste uppfyllas både för cement och för tillverkning av betong. Och betongtillverkarna måste anpassa sina betongrecept vid användning av ny cement.

– Man måste testa cementen i kombination med olika tillsatsmedel och skapa en betong som provas i labb för att se att den uppfyller beständighetskraven. Det är en halvårsprocess. Och ju längre ifrån cementen kommer, desto omständligare blir det, säger Johan Silfwerbrand.

”Två möjliga alternativ”

Norska Norcem, som ingår i Heidelbergkoncernen precis som Cementa, tror han tillverkar cement som uppfyller kraven på den svenska marknaden. Men sannolikt behövs den cementen i Norge.

Byggbranschen har varnat för byggstopp i Sverige på grund av cementbrist redan i höst. Framför allt tror Johan Silfwerbrand att stora infrastrukturprojekt kommer att drabbas.

– Det är bara på Gotland som Cementa tillverkar cement som går att använda i broar och kajer. Skövde levererar cement till husproduktion, där är kraven inte lika höga eftersom mycket av betongen används inomhus och utsätts för mindre påfrestningar, säger han.

Så vad är lösningen? Erika Ingvald pekar på två alternativ. Det ena är att ett juridiskt undantag ges till Cementa för att verksamheten anses samhällsviktig, något som SGU har berättat om för SVT.

– Den andra vägen är att man inte gör något alls. Då kommer vi att få ganska stora problem för bygg- och anläggningsindustrin och gruvnäringen som behöver sprutbetong. I förlängningen är det vårt samhällsbygge som påverkas. Vi kommer inte att få järnvägar, vägar och bostäder i den takt som vi vill, säger hon.