Bygg
Energimål döms ut som spel för galleriet
Regeringen har inte fått tyst på protesterna med sitt nya förslag om "nära noll energi-byggnader". Naturskyddsföreningen kallar regeringen oansvarig och Mats Björs på Byggherrarna tycker att förslaget är bedrövligt.
I en skrivelse till riksdagen har regeringen presenterat sin plan för att efterleva EU-direktivet om "nära noll energi-byggnader". Regeringen skriver att man bedömer att en skärpning av de nuvarande energikraven kommer att behöva göras, men anger inte till vilken nivå.
- Det är både ofattbart och oansvarigt att regeringen inte skärper byggnormerna. Speciellt när miljörörelsen, byggindustrierna och många kommuner står på samma sida, säger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
Naturskyddsföreningen tolkar förslaget som att regeringen i princip säger att byggreglerna och energikraven är bra som de är.
- Vad regeringen inte förstår är att en ny fastighet används kanske i hundra år. Ska vi minska energianvändningen på sikt måste vi göra det nu och inte stegvis som det talas om i skrivelsen, säger Svante Axelsson.
Naturskyddsföreningen pekar på att en majoritet av remissinstanserna tyckte att regeringen skulle ställa hårdare krav, så att "nära noll" verkligen skulle innebära en energianvändning nära noll.
- Det är oerhört märkligt att regeringen har så låga ambitioner, säger Svante Axelsson.
Mats Björs, vd på Byggherrarna, är också mycket kritisk:
- Jag får en känsla av att de skriver det här för att hålla skenet uppe, för att det ska verka som att man vill jobba med energieffektivisering. I själva verket finns det starka krafter i regeringen som har en stark tro att det ska driva kostnader, säger han.
Enligt Byggherrarna finns det kunskap och exempel som visar att det är lönsamt att bygga energieffektiva byggnader som endast förbrukar hälften av den energi som dagens energikrav tillåter. Mats Björs menar att regeringen borde ha tagit chansen att skärpa energikraven för att på så sätt öka chanserna att nå Sveriges miljömål.
- Just nu är vi på väg att inte nå energieffektiviseringsmålen för 2020 och 2050 som riksdagen har satt. Regeringen verkar inte bry sig om att leva upp till det, säger han.
Enligt EU-direktivet ska medlemsländerna införa etappmål för att förbättra energiprestanda för nya byggnader senast 2015. Regeringen skriver i sitt förslag att till dess bör flera insatser ha gjorts för att förbättra kunskapsläget.
Men 2015 är på tok för sent, tycker Mats Björs.
- Byggprocessen tar ungefär fem år från idé till färdigt projekt. Om man 2015 säger att det man gör inte räcker, då tar det fem år innan det ger effekt, säger han.
Även Sveriges Byggindustriers miljöexpert Danielle Freilich hade önskat en tydligare miljöambition i regeringens förslag.
- Det finns ingen drivkraft för energieffektivisering. Andra länder har en tydlig tidsplan för när man ska vara tuffare och tuffare. Det saknas här, säger Danielle Freilich.
Samtidigt tycker hon att regeringens nya förslag är en förbättring jämfört med den promemoria som gick ut på remiss i början av året.
- Regeringen har tagit hänsyn till de väldigt många starka reaktioner de fick på det ursprungliga förslaget och gör en tydlig markering att vi inte har gjort allt som står i direktivet, utan att vi är på väg, säger hon.
HSB förespråkar egentligen en halvering av dagens energikrav, men uppskattar ändå att regeringen i och med förslaget till riksdagen har lagt fast vilka spelregler som kommer att gälla fram till 2015.
- Det är bra att man har satt ner foten. Nu har vi en nivå som gäller till 2015, säger Roland Jonsson, energichef på HSB.