Innovation

De gör mat av fågelfjädrar

I Sverige föddes 98 miljoner kycklingar upp 2016. Fjädrarna plockas av maskinellt efter slakt, men slängs i de flesta fall sedan. I Europa handlar det om över 3 miljoner ton fjädrar varje år. Foto: Stefan Mattsson / AB / IBL
I Sverige föddes 98 miljoner kycklingar upp 2016. Fjädrarna plockas av maskinellt efter slakt, men slängs i de flesta fall sedan. I Europa handlar det om över 3 miljoner ton fjädrar varje år. Foto: Stefan Mattsson / AB / IBL
Forskare vid Lunds tekniska högskola och det avknoppade företaget Bioextrax har utvecklat en metod att bryta ned proteiner i fågelfjädrar. Foto: Kennet Ruona
Forskare vid Lunds tekniska högskola och det avknoppade företaget Bioextrax har utvecklat en metod att bryta ned proteiner i fågelfjädrar. Foto: Kennet Ruona
Mohammed Ibrahim visar två behållare, den vänstra där fjädrarna har brutits ned och den högra där de förbehandlas med vatten och salt. Foto: Kennet Ruona
Mohammed Ibrahim visar två behållare, den vänstra där fjädrarna har brutits ned och den högra där de förbehandlas med vatten och salt. Foto: Kennet Ruona

Kasserade fjädrar kan bli mat, utan att för den delen vara svårtuggade. Nu vill Lundaforskare ta sin metod till foderindustrin.

Publicerad

I dag slängs det mesta av fjädrarna från fågelindustrin. Därmed dumpas också en stor mängd proteiner, som i stället kunde komma till nytta. I hela Europa handlar det varje år om över tre miljoner ton fjädrar.

Men genom forskning från Lunds tekniska högskola, LTH, kan en del av fjädrarna i stället omvandlas till mat. I första hand till djurfoder, men i framtiden kanske även till näring för människor.

I djurfoder kan proteiner från fågelfjädrar ersätta fiskmjöl och sojaproteiner, berättar Mohammed Ibrahim, teknisk chef på det avknoppade företaget Bioextrax.

– Vi vill använda ett avfall och omvandla det till en värdefull produkt, säger Mohammed Ibrahim.

Metoden går ut på att använda mikroorganismer som bryter ned proteinerna i fjädrarna till aminosyror som är mer lättsmälta. Forskarna sökte både på fågelfarmer och i olika bioteknikbanker efter en bakteriestam som skulle fungera. Till slut hittade de rätt – i en välbekant miljö.

– Vi hämtade prov på många ställen. Men det som visade sig vara det bästa kom från min mammas kycklingfarm i Egypten, säger Mohammed Ibrahim.

I Lund har mikroorganismer från bakteriestammen odlats i en kontrollerad miljö. Fjädrar läggs i en behållare med vatten och salt. Sedan tillsätts mikroorganismerna. Resultatet blir en smet, eller en slags vätska, som sedan kan användas som proteinkälla.

– Vi vill förädla produkten, och ta fram olika grader av renhet i produkten, som passar olika ändamål.

Bioextrax ska nu skala upp produktionen och letar investerare. Samarbeten har inletts med kycklinguppfödare och foderföretag. Företaget bedömer att metoden ska vara färdigutvecklad i slutet av 2018.

Förra året föddes 98 miljoner kycklingar upp i Sverige, och drygt en halv miljon kalkoner. Trenden är att konsumtionen av kyckling och kalkon ökar.