De bygger en solcellspark på åkermark – odlar mellan panelerna

Det råder en konflikt om att värdefull odlingsmark tas i anspråk av solcellsanläggningar – vetenskapen arbetar dock för att se hur väl man kan kombinera solpaneler med ett fungerande jordbruk.

Sedan i fjol driver Mälardalens universitet en forskningsanläggning på 23 kW utanför Västerås, men nu har bygget av en storskalig så kallad agrivoltaisk solcellspark inletts i Lindesbergs kommun.

“Solvallen” ligger i Vässlingby utanför Fellingsbro, och anläggningen drivs av det lokala bolaget Linde energi. Åkerytan på en dryg hektar ger utrymme för 1 300 vertikala dubbelsidiga solpaneler, och mellan dem odlas vall.

Kan producera 650 MWh el per år

Anläggningen har en installerad effekt på 635 kW, och man bedömer att den årliga elproduktionen kommer att landa på 650 MWh.

Skillnaden i utdelning mellan en agrivoltaisk park och en konventionell anläggning utan odling är ganska liten, enligt Bengt Stridh, universitetslektor på Mälardalens universitet.      

– Jag tror att det skiljer mindre än 10 procent i årligt utbyte. Till skillnad mot paneler som är riktade mot söder, med sin topp mitt på dagen, så får Solvallen en topp på förmiddagen och en på eftermiddagen – med en svacka mitt på dagen eftersom raderna står i syd-nordlig riktning, säger han.

Lärosätet kommer nu att bedriva ett flerårigt forskningsprojekt vid Solvallen. Med stöd från KK-stiftelsen ska universitet tillsammans med Linde energi och Solkompaniet bland annat undersöka skillnader i radavstånd kontra avkastning av vall och solel.

mer att läsa

Otydliga resultat från solceller ihop med odling

– Vi vill utvärdera vad som är den optimala designen när man har den här typen av solcellssystem, säger Bengt Stridh.

För att kunna köra med jordbruksmaskiner är avståndet satt till elva meter, samt en rad på nio meter och en lite bredare med 13 meter mellan panelerna. Till detta kommer intilliggande referensytor. 

Vid den tidigare testanläggningen är verkningsgraden på panelens framsida 19,4 procent respektive 16,5 för baksidan. Men utvecklingen går snabbt framåt och modulerna vid Solvallen har en verkningsgrad på 20,9 procent på framsidan.

Potential för solenergi och agrivoltaiska system i Sverige

Flera prognoser, bland annat från Svenska kraftnät, pekar på att elanvändningen kan fördubblas de närmaste 30 åren. 

Solcellsparker skulle kunna bidra till ökad elproduktion, men installationer på jordbruksmark får ibland nej av lokala myndigheter. Projekt som Solvallen kan dock lösa markkonflikten och frigöra enorma mängder grön el.

– Om vi tar den mark som låg i träda 2021, vilket var 4,9 procent, och sätter upp agrivoltaiska soslcellssystem så skulle det motsvara 31 procent av Sveriges elanvändning i dag. Om vi tar den mark som används för vall- och grönforderväxter, vilket var 37 procent av all jordbruksmark 2021, då skulle vi kunna producera 2,4 gånger Sveriges elanvändning, säger Bengt Stridh.   

Han har även jämfört den årliga avkastningen för agrivoltaiska solcellssystem, 30 kWh per kvadratmeter, med andra alternativ. Energiskog på samma yta skulle brutto ge mellan 5 och 7 kWh. Energigröda för att göra biogas skulle ge 2,5 kWh per kvadratmeter.

Till detta har agrivoltaiska solcellsparker andra fördelar. 

– När man odlar på samma mark så förbättrar det ekonomin också, och då kan vi få behålla våra jordbrukare som i dag har det tufft med lönsamheten, säger Bengt Stridh.