Boverkets regler hindrar energisnålt byggande

I Sverige planeras 32 000 nya lägenheter att byggas under 2014 och 2015, men tyvärr kommer de inte bli så energieffektiva som vi vet är möjligt. Boverket fortsätter att ligga steget efter byggbranschen när det gäller energieffektivitet.

Den skärpning av energikraven som Boverket nyligen har föreslagit innebär visserligen en sänkning av energianvändningen, men bara ner till genomsnittet för dagens byggnader. Om vi ska klara klimat- och energiomställningen behöver vi byggregler som driver utvecklingen framåt, inte som låter medelmåttighet sätta standarden.

Under våren har Boverket på uppdrag av regeringen sett över och föreslagit skärpningar av energikraven i byggreglerna. Uppdraget gavs som ett svar på den kraftiga kritik som mötte förslaget att förbjuda ambitiösa kommuner att ställa tuffare energikrav än de som anges i byggreglerna – ett förslag som riksdagen nu har röstat igenom.

Förbudet för kommuner att gå före i klimatarbetet baserades bland annat på det felaktiga antagandet att det ger merkostnader på 10–15 procent att bygga energieffektivt. En ny genomlysning av docent Åsa Wahlström vid CIT Energy Management ger en helt annan bild. Var femte byggherre bedömer att merkostnaden blir mindre än 2 procent. Andra menar att merkostnaden hamnar på 3–5 procent men att det i gengäld ger lägre hyreskostnader, nöjdare hyresgäster och en bättre boendemiljö.

Att det finns goda möjligheter att bygga energisnålt framgår också i Boverkets rapport som ligger till grund för de nya föreslagna energikraven. Där konstateras att energianvändningen i nybyggnationen under 2012 redan ligger i genomsnitt mer än 10 procent under dagens kravnivå. De bästa ligger mer än 30 procent under kraven. När Boverket nu föreslår krav som tangerar medelnivån, blir därför en konsekvens att många kommuner och byggherrar i tvingas sänka sina ambitioner.

Boverkets rapport visar samtidigt att det också finns många nya hus som inte klarar energikraven. De stora variationerna pekar på en annan grundläggande problematik med Boverkets byggregler. De gör det både svårt att förutspå den färdiga byggnadens energianvändning och svårt att följa upp den. Arne Elmroth, professor emeritus i byggnadsfysik, konstaterar i en ny promemoria att ”det är logiskt att ställa krav på energianvändningen, men den är nästan omöjlig att med rimliga insatser mäta”. Elmroth slår också fast att energikraven måste göras om för att åstadkomma långsiktig och faktisk effektivisering av bebyggelsen.

För det första bör nya energikrav avse byggnadens utförande, och inte påverkas av vilket uppvärmningssystem som används. Det bör ställas krav på god isolerförmåga på väggar, tak och fönster samt på lufttäthet på hela byggnaden. Det skulle förenkla projektering och uppföljning samtidigt som det skapar bättre förutsättningar för standardisering och kostnadsreduktioner för energisnåla hus. Inte minst garanterar det att byggnaden behåller en låg energianvändning även om uppvärmningssystemet byts ut.

För det andra måste reglerna utformas så att de som har högre ambitioner tillåts bygga mer energisnåla hus. Utöver den minimistandard som anges i byggreglerna, borde det finnas två eller tre tydligt definierade lågenergiklasser. På kort sikt bör reglerna inriktas mot en halvering av dagens nivåer och på lite längre sikt en successiv skärpning mot nära noll energianvändning i nya byggnader.

Kraven på nya byggnader måste bidra till att driva utvecklingen framåt, i stället för att bromsa den. Och ambitiösa kommuner och byggherrar måste tillåtas att gå i spetsen.

Conny Pettersson, vd Swedisol