Bästa knepen för att brygga bra öl

I det nya avsnittet av Ny Tekniks webb-tv-serie som du ser på nyteknik.se tar programledarna Jacob Norrby och Jan Herrlin en nära titt på en av världens äldsta industrianläggningar: ett bryggeri.

På Nynäshamns Ångbryggeri bjuder Christer Johansson programledarna på en vandring från maltkrossen till tapp-anläggningen. Christer är en av grundarna till bryggeriet och ligger bakom mycket av utrustningen i anläggningen, som han känner utan och innan.

Han utförde också en hel del grovt kroppsarbete när lokalen skapades ur en gammal elcentral. Bland de många specialkonstruktioner som kommer ur hans verkstad finns en ”humlekanon” som gör det lättare att tillsätta humle till processen.

Jacob Norrby är själv hemmabryggare, men inser snabbt att även ett mikrobryggeri som Nynäshamns Ångbryggeri använder utrustning i en helt annan skala. Det är miltals med rör och dussintals tankar, där många av lösningarna är hemsnickrade.

Även i förkortad variant är bryggningen komplicerad. Den krossade malten skickas till mäskning. När den processen är klar silas de fasta resterna, dravet, bort och används som djurfoder. Vätskan som blir kvar är vört.

Den kokas, och humle tillsätts i tre steg. Vätskan pumpas sedan genom en värmeväxlare för att kylas ned.

– När vi kyler vörten tar vi reda på varmvattnet och utnyttjar energin. Det är samma sak när vi kokar, säger Christer Johansson.

I jäsningen används olika jästsorter beroende på ölets karaktär. En av dem som används i Nynäshamn har räddats från en nedlagd ölsort och förvaras hemlighetsfullt i bankvalv.

– Det är i jäsningen som alkoholen kommer in. Den är en biprodukt av jäsningen, kan man säga, säger Christer Johansson.

Efter jäsningen behåller man den naturliga kolsyran så nära den halt som ska vara i den färdiga produkten som möjligt. Ölen filtreras till sist genom metallnät och kiselgur och skickas till buteljering.