Digitalisering
5g-bråket: Nu möts Huawei och PTS i rätten
Nu väntar strid mellan Post- och telestyrelsen och Huawei i Förvaltningsrätten. PTS har kallat in vittnen från Säpo – som bakom stängda dörrar ska visa kopplingen mellan Huawei och den kinesiska staten. Här är det du behöver veta om de senaste turerna i det infekterade 5g-bråket.
Vad är det som har hänt?
Huawei har nekats tillträde till svenska 5g-nät, efter ett beslut förra året av Post- och telestyrelsen (PTS). PTS har efter en ändring i lagen om elektronisk kommunikation (lek) skyldighet att endast utfärda radiospektrum till en operatör efter samråd med Försvarsmakten och Säkerhetspolisen.
Eftersom Säpo anser att Kina bedriver omfattande cyberspionage mot Sverige och svenska intressen – och eftersom Huawei anses stå under kinesiska lagar som kan kräva att företaget bistår med kinesisk underrättelseverksamhet – valde PTS att utesluta Huawei som 5g-leverantör.
Ändringen i lek, som trädde i kraft 1 januari 2020, innebär att PTS ska pröva om det ”kan antas” att den som söker radiotillstånd inte använder det på så sätt att det kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet. I praktiken har det inneburit att svenska operatörer, efter 5g-auktionen som avslutades tidigare i år, nu har att välja bland Ericsson eller Nokia som 5g-leverantörer.
Huawei har vänt och vridit på varenda juridisk sten för att bekämpa PTS beslut. Företaget anser att PTS brutit mot svensk förvaltningsrätt, mot EU-lagstiftning och att Sverige brutit mot ett gammalt investeringsskyddsavtal med Kina.
Vad händer nu?
Efter ett antal turer kommer Förvaltningsrätten i Stockholm den 21–23 april att hålla muntlig förhandling i två mål som utgör två sidor av samma mynt: nämligen om PTS haft rätt att stänga ute Huawei från svenska 5g-nät.
Hur går förhandlingen till?
Huawei och PTS kommer vardera att inleda med en sakframställning och avsluta med varsitt slutanförande. Men den muntliga förhandlingen bygger till störst del på förhör med vittnen från båda parter. Huawei har kallat tre vittnen, PTS två.
Huaweis vittnen är professor Kevin Curran, som kallas internationell expert inom cybersäkerhet, Thomas Helbo, tidigare teknikchef på Tele2, och Marja Dunderfelt, cybersäkerhetschef på Huawei i Finland.
PTS å sin sida har kallat två vittnen från Säpo: Kurt Alavaara, informationssäkerhetschef vid Säkerhetspolisen, samt Kennet Alexandersson, senior analytiker vid Säkerhetspolisen.
Vilken strategi kommer Huawei att ta till under förhandlingen?
Inför dessa muntliga förhandlingar har Huawei fokuserat på att visa att PTS brutit mot svensk förvaltningsrätt. Men nu tycks Huawei ha valt ett annat spår och deras tre vittnen ska försöka övertyga rätten om, i Huaweis tycke, det orimliga i att företaget skulle kunna bedriva eller bistå med spionage via 5g-utrustning. Företaget tänker försöka visa att det mer eller mindre är tekniskt omöjligt.
Huawei vill också upplysa chefsrådman Ulrika Melin och rådman Anneli Berglund Creutz om att det statliga cyberspionage som bedrivs av ett antal länder till största delen handlar om att utnyttja oavsiktliga sårbarheter i programvara. Den sortens sårbarheter som Huawei hävdar att deras teknik inte har, eller åtminstone är mer robust mot.
Huawei har i dokument till Förvaltningsrätten inför den muntliga förhandlingen specifikt nämnt den ryska statssponsrade Solarwinds-attacken mot USA som ett exempel på hur sårbarheter i programvara från amerikanska företag exponerade känslig data för främmande makt.
Hur kommer PTS att möta detta?
Här är den springande punkten: vi lär förmodligen aldrig få veta. Det vi vet är som sagt att PTS kallat två vittnen från Säpo. Det gissningsvis mest pikanta förhöret ska hållas med Kennet Alexandersson, senior analytiker. I kontrast till Huaweis strategi tänker inte PTS, såvitt vi kan se, ödsla någon tid på att påvisa några tekniska sårbarheter i Huaweis utrustning. Däremot ska Alexandersson höras om ”den koppling som finns i Kina mellan kinesiska staten, dess säkerhets- och underrättelsetjänster och kinesiska medborgare och företag, både i hemlandet och utomlands.”
Och framförallt ska Kennet Alexanderssons uppgifter ”tydliggöra att den koppling som finns mellan Huawei och den kinesiska staten utgör en så allvarlig icke-teknisk sårbarhet hos Huawei som framtida leverantör till den oerhört skyddsvärda 5g-infrastrukturen i Sverige, att det kan antas komma att orsaka skada för Sveriges säkerhet om Huawei tillåts delta som leverantör i uppbyggnaden, och att den skadan kan antas uppkomma omedelbart eller någon gång i framtiden under den 25-åriga tillståndstiden.” (Tillståndstiden syftar på den period för vilken svenska operatörer via auktion vunnit tillstånd att utnyttja 5g-spektrum.)
Att hela eller delar av det här förhöret kan komma att hållas bakom stängda dörrar är därför ingen överraskning, och Säpo har inför förhöret flaggat för att uppgifterna kan komma att omfattas av sekretess.
Vad händer efter att förhandlingen är avslutad?
Förvaltningsrätten ska komma med sin dom fyra till sex veckor efter avslutad förhandling. Om rätten går på PTS linje kan Huawei överklaga domen till Kammarrätten.
Om rätten tvärtom dömer till Huaweis fördel blir läget desto mer osäkert (även om PTS också kan överklaga beslutet). 5g-auktionen är redan avslutad och spektrum har tilldelats. Likafullt skulle Förvaltningsrätten nu i efterhand kunna anse att villkoren för auktionen ska underkännas.