Silver i fibrerna ska ta bort svettlukt

2017-05-26 14:42  

Återvunna pet-flaskor blir till ”antibakteriellt garn”. Svenska företaget Polygiene går ned på fibernivå med sin teknik för luktkontroll.

Det är inte svetten som luktar, utan bakterier som frodas på grund av fukt och värme. Och särskilt goda är förutsättningarna i klädesplagg av polyester, som inte absorberar svetten.

Malmöföretaget Polygiene förser många av världens stora sport- och friluftsklädesmärken med antibakteriell behandling. Den består av silverklorid av återvunnet silver. Syftet är att motverka svettlukt. Behandlingen görs oftast när tygets har vävts, till exempel samtidigt som det färgas.

I ett nytt samarbete med italienska Sinterama görs behandlingen i ett tidigare skede – redan innan polyestertråden spinns. Sinterama är en stor tillverkare av polyestergarn och har en garnprodukt som tillverkas av återvunna pet-flaskor. Flaskorna mals ned till granulat, som smälts och sedan spinns till tråd.

Se film om tillverkningen här:

Att silverklorid tillsätts redan i polymeren påverkar vilket slitage textilerna klarar utan att effekten avtar.

– Med den nya processen tål kläderna en tuffare mekanisk behandling. De klarar också tvätt i högre temperaturer. Det krävs för en del arbetskläder, som vårdkläder, säger Kristina Kruhsberg, marknadschef på Polygiene.

Att behandla textilier med silver är omdiskuterat. Det ger upphov till miljöfarliga utsläpp i vatten, och minskar inte heller bakterietillväxten, enligt två studier som Kemikalieinspektionen gjorde 2011 och 2015 där bland annat plagg från Polygiene ingick.

Läs mer: 

Läs mer: "Silver i kläder fullständigt onödigt"

Företagets kommentar till studierna är att det som tvättas ur i början är tygets ”pilling”, alltså tråd och fibrer som släpper vid de första tvättarna. Detta ”har till stor del med tyget att göra, inte med lösningen” skriver Polygiene. Företaget menar också att både egna fälttester och laboratorietester visar att effekten med luktkontroll håller i sig plaggets hela livslängd, mer än 50 tvättar.

Enligt Polygiene innebär silverbehandlingen tvärtom en del fördelar för miljön. En del av miljöpåverkan från textilier kommer från när de tvättas, och ett silverbehandlat plagg behöver inte tvättas lika ofta, menar Polygiene. Tvättutsläpp och vattenåtgång minskar, och plaggen slits mindre.

Läs mer:

Läs mer: ”Regeringen måste förbjuda silver i kläder”

Behandlingen gör också att polyester blir mer attraktivt att återvinna, när världens behov av textilier hela tiden ökar. Polyester kan återvinnas ett stort antal gånger utan att fibrerna försvagas.

– Det finns många fördelar med polyester, och storskalig återvinning fungerar bara med polyester, inte med andra material. Men nackdelen är att det börjar lukta, och det har vi en lösning på.

Trots miljödiskussionen ökar efterfrågan på silverbehandling. Polygiene börsnoterades förra året, har en omsättning på över 60 miljoner kronor och ser en växande marknad.

– Vi menar att vi håller en fullkomligt godkänd nivå när det gäller miljöpåverkan, säger Kristina Kruhsberg.

 

Polygiene

Företag: Polygiene startade som en verksamhet vid kemiföretaget Perstorp, och knoppades av 2006.

Anställda: 17

Omsättning: 61,6 miljoner kronor 2016. Noterat på Nasdaq First North sedan 2016.

Marknad: Det stora segmentet är sport- och friluftsområdet. Bland kunderna finns Adidas, Patagonia och Poc. Företaget spår att silverbehandling av vardagsplagg, arbetskläder och uniformer, hemtextilier samt utrustning som mc-hjälmar kommer att växa. Stort intresse finns från tillverkare i asiatiska länder som Japan och Sydkorea.

Regelverk: Silverklorid är en form av biocid, alltså ett kemiskt eller biologiskt ämne som motverkar skadliga organismer. Sedan 2013 gäller EU:s biocidförordning, där ett av kraven är att varor som är biocidbehandlade ska märkas.

Anna Orring

Mer om: Silver

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer