Renare luft – men rekordhög nivå av koldioxid i atmosfären

Mängden koldioxid ökar stadigt i atmosfären i takt med att vi använder fossila bränslen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

I skuggan av coronapandemin fortsätter halten av växthusgasen koldioxid att stiga i atmosfären, trots nedstängningar och minskad efterfrågan på fossila bränslen.

Den 1 maj rapporterade Mauna Loa-observatoriet på Hawaii det högsta dygnsmedelvärdet någonsin i mänsklighetens historia: 418,03 ppm.

Under de senaste 800 000 åren fram till industrialiseringen har koldioxidhalten legat på cirka 280 ppm.

Den minskade användningen av fossila bränslen på grund av pandemin, som Internationella energiorganisationen IEA nyligen rapporterade om, är än så länge för liten för att ge något utslag i mätningarna.

Läs mer: Forskare: 2020 riskerar att bli varmaste året

Örjan Gustafsson är professor vid institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet och han förklarar att den uteblivna effekten hänger samman med att koldioxid finns kvar i atmosfären i hundratals år efter att den släppts ut, den så kallade uppehållstiden.

– Vi släpper fortfarande ut koldioxid från fossil förbränning och cementproduktion, något lägre än om det inte hade varit covid-19, men i och med att uppehållstiden är så lång så ökar halterna även nu, säger han.

Tillsynes ren luft

På sociala medier har bilder spridits som visar ett före och efter coronapandemin från bland annat Indien och Kina. Skillnaden i hur ren luften ser ut att vara är markant, men hänger inte ihop med koldioxidhalterna.

– Koldioxid är en genomskinlig gas medan det man ser på bilderna med luftföroreningar främst är partiklar. Det har att göra med skillnaderna i uppehållstiderna i atmosfären för de här olika komponenterna, säger Örjan Gustafsson.

Läs mer: Stängda industrier ger renare luft i Indien – se skillnaden

Sotpartiklar eller partiklar från kolförbränning stannar kvar i luften i en vecka. Sedan sjunker de undan eller tvättas bort ur atmosfären med regn. Det har en direkt effekt på luften som omger oss och är förklaringen till den plötsligt klara luften i delar av världen där smogen annars är tät.

Avkylande effekt

Bildbevisen på den renare luften har av många bemötts som något att glädjas åt mitt i all elände. Men Örjan Gustafsson förklarar att föroreningarna som vi släpper ut i form av partiklar som gör luften oren har en avkylande effekt på klimatet.

– När luften är renare innebär det att vi får mer klimatuppvärmning. Nu får vi uppleva det som vi har förtjänat genom koldioxidutsläppen, säger han.

Att snabbt böja kurvorna för klimatuppvärmningen är, med eller utan pandemi, väldigt viktigt för den globala folkhälsan. Men det behöver enligt Örjan Gustafsson ske på ett annat, mer hållbart sätt. Men något positivt som coronapandemin visar är att det globala samfundet samstämmigt kan agera mot stora, gemensamma hot.

– I det finns hopp. Luftföroreningar tar sju miljoner liv varje år. Vad kan vi göra för gemensamt för det? Det är en intressant tankeställare, säger Örjan Gustafsson.

Jörn Spolander/TT

Emilia Söderholm/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer