”Minskade metanutsläpp snabbaste sättet att bromsa uppvärmningen”

2021-05-07 07:21  
Risodlingar är en av de stora källorna till metanutsläpp. Men utsläppen kan minskas med förbättrade odlingsmetoder, enligt en ny rapport. Arkivbild. Foto: Anupam Nath/TT

I kampen mot klimatförändringarna har världen stirrat sig blind på utsläppen av koldioxid och sänkt garden mot den kraftfulla växthusgasen metan. Det anser forskarna bakom en ny FN-rapport, som visar att metanutsläppen kan minskas med relativt lätta åtgärder – och att det ger en snabb effekt.

Metan är tiotals gånger starkare än koldioxid när det gäller att bidra till den globala uppvärmningen. Men gasen är samtidigt mycket mer kortlivad i atmosfären. Efter ungefär tio år klingar effekten av, medan koldioxidutsläpp fortsätter att bidra till uppvärmningen i åtminstone 100 år.

– Att minska metanutsläppen är det snabbaste och mest effektiva sättet att bromsa uppvärmningen under de närmaste decennierna, eftersom det blir en skillnad redan efter tio år, säger Johan C. I. Kuylenstierna (ej att förväxla med sin namne vid Klimatpolitiska rådet, reds anm) som forskar vid Stockholm Environment Institute och är en av huvudförfattarna till en ny rapport som tagits fram av bland andra FN:s miljöprogram UNEP.

Fått för lite uppmärksamhet

Han tillägger att det handlar om att snabbt minska utsläppen av både koldioxid och metan om det ska vara möjligt att hejda den globala uppvärmningen i linje med klimatmålen, men att metanutsläppen hittills har fått för lite uppmärksamhet i klimatförhandlingarna.

Läs mer: Klartecken för det norska koldioxidhotellet: ”Mest realistiska alternativet”

De största källorna till de metanutsläpp som har mänsklig koppling är fossilindustrin, jordbruket och avfallsanläggningar. I rapporten visar forskarna att det åtminstone teoretiskt vore fullt möjligt att med ganska enkla metoder som till största delen redan finns tillgängliga minska dessa utsläpp med 45 procent till 2030. Det skulle i sin tur minska den globala uppvärmningen med cirka 0,3 grader tio år senare.

– Det kanske inte låter så mycket med 0,3 grader. Men man får komma ihåg att det är global medeltemperatur vi pratar om, och inte väderlek. Då är ju 0,3 grader ungefär 30 procent av den uppvärmning som har skett hittills sedan förindustriell tid, vilket är ett mycket viktigt bidrag, säger Kuylenstierna.

Kan bli lönsamt

Inom fossilindustrin handlar det bland annat om att inte ventilera bort den metan som kommer upp i samband med utvinning och transporter. Genom att i stället fånga in metangasen och sälja den, kan processen till och med bli lönsam, anser forskarna. Det är bättre att gasen under en övergångsperiod används som bränsle eller råvara än att den släpps ut direkt i atmosfären, förklarar Kuylenstierna.

När det gäller jordbruket är det i första hand risodlingar och nötkreatur som är den stora boven. Där pekar forskarna exempelvis på förbättrade odlingsmetoder där risfälten får torka ut med jämna mellanrum, andra typer av djurfoder och minskad konsumtion av nötkött som tillgängliga lösningar.

Läs mer: Klimatfrågan viktig för svenskarna – trots pandemin

För den tredje stora utsläppskällan, avfallsanläggningarna, handlar det om att minska mängden organiskt avfall – i huvudsak matsvinn.

– Det kan antingen omvandlas till biogas, eller komposteras. Och så går det att åstadkomma mycket genom att minska mängden matsvinn, säger Kuylenstierna.

Större skördar

I rapporten visar forskarna att minskade metanutsläpp också kan ge flera positiva bieffekter. Till exempel är metan den största källan till marknära ozon, som i sin tur både skadar hälsan och leder till förstörda skördar. Enligt forskarnas beräkningar skulle den metanminskning de har räknat på förhindra förlorade skördar av majs, soja, ris och vete på motsvarande 26 miljoner ton per år, öka tillväxten i skogar och förebygga 255 000 förtida dödsfall samt 775 000 sjukhusbesök på grund av astmabesvär.

– Det finns mycket att vinna. Vårt bidrag är att visa att kunskapen och tekniken finns för att klara det här, och att det dessutom är hyfsat billigt och ger snabb effekt. Nu är det upp till politikerna att ta fram styrmedel så att det händer något, säger Kuylenstierna.

Fakta: FN-rapport om metanutsläpp

Rapporten "Global Methane Assessment – benefits and costs of mitigating methane emissions", har tagits fram av FN:s miljöprogram UNEP och organisationen Climate & Clean Air Coalition.

Metan är en färglös gas utan lukt.

Koncentrationen har mer än fördubblats i atmosfären de senaste 100 åren, och ökar i allt snabbare takt.

Drygt hälften av metanutsläppen till atmosfären kan kopplas till mänsklig verksamhet, i huvudsak fossilindustrin, jordbruk och avfallshantering.

Övriga utsläppskällor är exempelvis nedbrytning av organiskt material, tinande permafrost och vulkaner.

Källa: Global Methane Assessment – benefits and costs of mitigating methane emissions, 2021

Jörn Spolander/TT

Mer om: Utsläpp Metan

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer