Flygskam kan få oss att flyga i smyg

2019-02-26 07:25  
Foto: TT

Forskarna är tvärsäkra – vårt flygande måste minska om vi ska nå klimatmålen. Opinionsbildare på nätet försöker nu få oss dit genom socialt tryck – att odla ett slags flygskam.

Men risken är att det kanske i stället leder till ”smygflygande”.

På Instagram skapar just nu kontot ”Aningslösa influencers” en het och ibland infekterad debatt. Kända personers flygresor kritiseras i ganska hårda ordalag. Kontot har på kort tid fått nästan 60 000 följare.

Personerna bakom kontot vill inte framträda offentligt. De har försökt driva sina frågor öppet tidigare, men mötts av blockeringar och hatkommentarer, skriver de till TT. Nu vill de testa om ett direkt tilltal till kända influerare är mer effektivt.

Till exempel väljer de ut en namngiven person som visat upp sina resor i sociala medier, och anger koldioxidutsläppen för varje resa, med frågan ”hållbar livsstilskommunikation?”. Posta inget från nästa långresa, skriver de också till andra namngivna personer som visat upp sina semesterbilder offentligt.

Läs mer: Därför är miljöministern öppen för att stänga svenska flygplatser

Det ska inte längre vara hög social status att visa att man flyger långt, tycker de. ”Själva flygskamkänslan är ingenting vi lägger vikt vid, då den inte räddar klimatet om vi ändå fortsätter att flyga”, skriver personerna bakom kontot till TT. Däremot tror de att ett socialt tryck kan snabba på förändringen.

Skam är en grundläggande känsla, och en av våra starkaste, förklarar Frida Hylander, legitimerad psykolog som driver nätplattformen Klimatpsykologerna.

Skam reglerar sociala spelregler

– Skam har som funktion att få oss att anpassa oss till gruppen. Den är en reglerare för sociala spelregler, säger hon.

Den får oss att må dåligt, och ibland kan skammen vändas till ilska.

– Så kan det vara för grupper som är väldigt investerade i att flyga, som många influerare är. De blir kanske sponsrade av företag för att visa upp sina resor. Då är det ett väldigt stort steg att sluta flyga.

Skam gör ibland att vi ändrar beteende, men det är inte säkert att vi alltid anpassar oss, förklarar hon. Den kan också göra så att vi gör saker i det fördolda – om flygande blir skamfyllt kan det få oss att ”smygflyga” i stället.

Utsläppen måste minska

Utsläppen från flyget måste minska, om vi ska nå tvågradersmålet för jordens uppvärmning, förklarar Jörgen Larsson, forskare med inriktning på flyg och hållbar konsumtion på Chalmers i Göteborg. Han har undersökt hur svenskars flygande och klimatpåverkan utvecklats.

– Hur mycket svenskars flygutsläpp behöver minska beror på hur fort utsläppen från andra områden minskas. Mycket talar för att våra flygutsläpp behöver minska med minst hälften till år 2050.

Visst hoppas många på att tekniken utvecklas mot drivmedel som ger mindre utsläpp, men det måste i så fall ske väldigt snabbt, enligt Jörgen Larsson.

Läs mer: Undersökning visar: Varannan svensk positiv till flygskatt

På researrangören Vingresor berättar presskommunikatören Barbro Holmberg att detta med flygskam och klimatpåverkan är en stor fråga.

– Vi har inte undersökt flygskam. Men vi tycker att om man väljer att resa med flyg ska man läsa på, och ta reda på vilka flygbolag som har minst påverkan, säger hon.

Mår dåligt av skam

Psykologen Frida Hylander håller med Jörgen Larsson om att vi måste sluta flyga i den omfattning vi gör nu. Men hon tror inte att skam och skuld är särskilt ändamålsenligt som metod om vi inte hittar sätt att ta oss vidare från skammen och skulden. Vi behöver hitta andra meningsfulla aktiviteter och hållbara sätt att resa.

– Det blir inte långsiktigt hållbart att leva i skuld och skam, säger hon.

Jörgen Larsson tror inte heller mycket på flygskam.

– Det viktigaste måste vara politiska styrmedel. Klimatångest och flygskam kan göra att hela klimatfrågan blir negativ och tråkig, och bara handlar om att avstå från flyg.

Läs mer: ”Inrikes fossilflyg kan visst ersättas med eldrift”

Både han och Frida Hylander tycker att det krävs andra, positiva, alternativ för våra semesterresor. Exempelvis tågresor eller attraktiva, mer nära resmål.

Samtidigt måste vi tillåta oss att sörja de långa flygresorna som vi framöver inte kommer kunna unna oss, förklarar Frida Hylander.

– Vi måste få tycka att det är jobbigt att inte flyga längre. Det har gett oss massor att få resa som vi har gjort, säger hon.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt