Mattecentrum ökar insatserna för ungas mattekunskaper – ”Det ställs nya krav”

Allt startade minsta möjliga skala när grundaren Johan Wendt började hjälpa grannens son med matte. Han förstod dock snart att det fanns många skolungdomar med liknande behov och började han fila på det som skulle bli till Mattecentrum. 

– Det Johan upptäckte var att det fanns en enorm lucka i vem som får hjälp utanför skolan och vem som inte får det, säger Ellen Eriksson, som blev Mattecentrums generalsekreterare i våras efter att ha varit tillförordnad sedan i höstas.

Sedan starten har behovet av Mattecentrums insatser bara växt när samhället blivit alltmer teknikbaserat och digitaliserat.

Bland annat behövs kunskaperna för att fler ingenjörer ska kunna utbildas. I rapporten ”Att räkna eller räknas bort” från Sveriges Ingenjörer, konstateras att bara hälften av dem som påbörjar en ingenjörsutbildning tar examen och att bristande förkunskaper i matte är en av anledningarna.

I rapporten citeras även en analys från Skolverket. Enligt den är kurserna i matte de som flest gymnasielever har svårt att få godkänt i. Och att de som nätt och jämnt klarar gymnasiematten löper risk att stöta på svårigheter med de mer avancerade mattekurserna redan under sitt första år på en teknikutbildning på högskola.

Enligt Frida Andersson, enhetschef kompetensförsörjning på Teknikföretagen, är bristande mattekunskaper problematiskt för arbetsmarknaden i stort, och för teknikbranschen i synnerhet.

–  Utvecklingen går fort nu och det ställs nya krav på mattekunskaper, exempelvis när produktionen kopplas upp mot artificiell intelligens. Matte är också viktigt att ha med i grunden för att kunna hänga med och vidareutbildas, säger hon.

Det är bland annat de här utmaningarna som Ellen Eriksson vill att Mattecentrum ska möta. Hon vill bredda det som inom organisationen kallas för ”matteresan” – den livslånga relation som alla människor, vare sig de vill eller inte, har till matematik.

– Vi har behov av att kunna räkna matte, och förstå varför det behövs, genom hela livet. Men för många avstannar den utvecklingen för tidigt och för en del tar den kanske aldrig fart. Framöver blir det kanske viktigare än någonsin att vi stöttar unga att påbörja den här resan, säger hon.

En del av den nya strategin är göra så att ännu fler unga kan ta del av den hjälp som Mattecentrum erbjuder.

– Det handlar bland annat om att satsa mer på det digitala och att anpassa det mer efter de ungas förutsättningar. När man behöver hjälpen ska man kunna få den, är tanken, säger hon.

”Alla ska få en chans – bakgrund ska inte spela roll”

Alborz Azadrad är en av de volontärer som gör Mattecentrum till vad det är. Med en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Chalmers bakom sig vill han verka för ett mer jämställt samhälle.

– Alla ska få chans att skapa sin egen framtid utan att socioekonomiska strukturer eller etnisk bakgrund ska spela roll. Jag vill vara en förebild för andra som likt mig själv har ett namn från ett annat land eller utländska föräldrar, säger han.

Förutom att förmedla sina kunskaper handlar det om att skapa en positiv känsla inför matte. Han upplever att många saknar basala och grundläggande färdigheter.

– Men det kanske inte är det man säger till dem direkt. Och de som kommer till oss är ofta där av en anledning, de flesta har en vilja att lära sig och bli bättre, säger han.