”Kontorslandskapet är som en stor scen”

Det finns kurser i hur man klarar att jobba i kontorslandskap. Uppochnervända världen, tycker Susanna Toivanen.

– Det är att skjuta ansvaret från arbetsgivaren. Arbetstagaren ska inte behöva anpassa sig till något som inte är bra. Forskning visar att medelstora kontorslandskap är sämst för hälsan. Där är sjukfrånvaron högre än bland dem som arbetar i cellkontor.

Susanna Toivanen är docent i sociologi vid Stockholms universitet och forskar i sambandet mellan arbetsliv och hälsa. Hon såg sin chans att uträtta något konkret, då Riksbankens jubileumsfond sökte deltagare till ett forskningsprogram för att öka samverkan mellan näringslivet och akademin. NCC Property Development, som bygger kontor och andra kommersiella lokaler, betalar 25 procent av Susanna Toivanens lön i ett treårigt förordnande, Riksbankens jubileumsfond resten.

Susanna Toivanen deltar i den operativa verksamheten på NCC utöver arbetet med forskningsprojektet Framtidens arbetsplatser. Utvecklingen går stadigt mot öppna kontor. Susanna Toivanen är kritisk mot att kontorslandskap betraktas som demokratiska och icke-hierarkiska, bara för att chefen också sitter där.

– Ingen kan slappna av, alla är på scenen hela tiden, inklusive chefen.

Som det ser ut i dag är inte kontoren kopplade till god hälsa, anser Susanna Toivanen. Kanske åldrandeprocessen snabbas på av att jobba i öppet landskap. Kanske hörseln försämras. Dessa och många ännu inte identifierade risker måste tas hänsyn till när man planerar nytt. Liksom att vi lever längre och alltså måste jobba högre upp i åldrarna.

– Det behövs mer forskning om långtidseffekterna på hälsan av att jobba i kontorslandskap.

Susanna Toivanens stora passion är hur arbetsliv och hälsa hänger ihop. Hon är skyddsombud i hjärtat, säger hon, alltsedan hon var skyddsombud på sin institution. Hon är frustrerad av att så lite av all kunskap som finns om sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och hälsa tillämpas i praktiken. Forskarjobbet på NCC har gett henne nya perspektiv.

– Jag vill bidra till att forskningen kommer till nytta på ett bättre och effektivare sätt.

Hur framtidens arbete kommer att vara utformat är givetvis oklart. Men trenden är mer distansarbete. Det måste vägas in i planeringen av kontor. Eller arbetsplatser, som Mikael Graffman, vd och ansvarig för den svenska verksamheten i NCC Property Development, föredrar att kalla det.

– En arbetsplats kan ju faktiskt vara en soffgrupp eller ett köksbord, säger Mikael Graffman.

Han är mycket nöjd med tilltaget att anställa en forskare.

– Susanna har gett oss ökad kunskap kring hur vi kan optimera framtidens arbetsplatser, säger Mikael Graffman, som tidigare har gjort samma sak på bostadssidan, undersökt brukarnas önskningar och behov med forskares hjälp.

Susanna Toivanen har uppdaterat företagets presentationsverktyg Future Office.

– Det är stor skillnad på att tro och att kunna stödja sig på forskningsresultat. Som att produktiviteten ökar med hälsotalet. En självklarhet, kan tyckas, men man ska räkna fram det också. Susanna Toivanen har letat upp forskning och summerat resultaten åt oss. Sådant man inte har tid och möjlighet till i det dagliga arbetet, säger Mikael Graffman.

Idén att kontorslandskap är lukrativa är utbredd, det finns företag som vill veta hur många procent produktiviteten ökar med om man går från cellkontor till öppna planlösningar.

– Men resultatet kan lika gärna bli det omvända, det finns inga allmänna sanningar om en optimal arbetsplats, säger Mikael Graffman, som ser NCC som samarbetspartner med kunderna, inte bara byggare och uthyrare av kontor.