Ingenjör pappaledig över snittet

Manliga politiker och höga ämbetsmän tog i snitt ut 3, 32 dagar/år. Näst sämst på listan är vd:ar och verkschefer, de satsade 5,88 dagar. Det visar sig när SCB på tidningen Du&jobbets uppdrag kollar hur yrkesverksamma pappor mellan 30 och 60 år med barn under tolv år tar ut föräldraledighet. Undersökningen gäller både föräldraförsäkringens 480 dagar och den tillfälliga föräldrapenningen som mest används för vård av sjukt barn.

Genomsnittet för pappor är 16,4 dagar/år. Bland de sämsta ingår förutom höga chefer och politiker traditionella mansyrken (gruvarbetare) och arbeten med anknytning till landsbygden (skogsbrukare, djuruppfödare).

Civilingenjörer och andra manliga akademiker samt män i kvinnodominerade yrken är de som är mest hemma med barn. Matematiker/statistiker leder med 27, 09 dagar, följda av förskollärare/fritidspedagoger. Civilingenjörer stannar hemma 22,92 dagar. Inte i något yrke når männen upp till kvinnornas medeluttag, 35,37 dagar.

Anledningen till att politiker och höga chefer är så lite hemma med barnen är att de i högre utsträckning än kvinnor inbillar sig att de är oersättliga, tror Erik Ullenhag, Folkpartiets partisekreterare, som föregår med gott exempel och är pappaledig för andra gången.

Många i chefsposition skulle vilja vara mer med sina familjer, men upplever att de inte kan på grund av organisationens krav. Chefer förväntas jobba 60–70 timmar i veckan och alltid vara tillgängliga.

Eva Nikell på Diskrimineringsombudsmannen framhåller att föräldradagarnas fördelning är en central fråga för jämställdheten.

– Det är ett problem att männen med makt ligger sämst till. De är förebilder för andra. Så länge kvinnor tar mycket större ansvar för barnen kommer de att ha en osäkrare ställning på arbetsmarknaden. Och män får en svagare ställning gentemot barnen, säger Eva Nikell till Du&jobbet.

Hon tycker personligen att kvotering är nödvändigt.

– Det behövs ett lagligt stöd så att arbetsplatser tvingas räkna med att båda könen är föräldrar.