Karriär

De ordnar pubkvällar för miljöns skull

Från vänster: Elisabeth Schylander, Beatrice Kindembe och Bertil Rosquist. Foto: Caroline Tibell.

Övergödning, koldioxidutsläpp och vattenbrist. Som arbetsgivare för ingenjörer bör du ta detta på allvar. Ingenjörsstudenter prioriterar miljömedvetna företag.

Publicerad

En gång i månaden träffas ett gäng ingenjörer i Stockholm. De lyssnar på en eller ett par föreläsningar och har en pubkväll. Gemensamt för kvällarna är det återkommande temat: miljön.

– När vi hade en temakväll kring Al Gores film ”En obekväm sanning” kom över 80 personer, för att prata och få inspiration. Själv brukar jag gå ifrån mötena med en känsla av att vi ska förändra saker, säger Elisabeth Schylander, styrelsemedlem i föreningen Ingenjörer för miljön.

Till vardags jobbar hon som miljöansvarig på Vattenfalls eldistribution.

– På en stor arbetsplats kan det kännas ensamt när man jobbar med miljöfrågor. Då gäller det att hitta likasinnade utifrån, fortsätter hon.

I undersökningen Ingenjörsbarometern 2012, som Ingenjörskarriär står bakom, anser 27 procent av de svarande, yrkesverksamma ingenjörerna att det är mycket viktigt att arbetsgivaren tar ett tydligt miljömässigt ansvar. Därmed hamnar miljöaspekten ganska långt ned på listan över vad det är som skapar en attraktiv arbetsplats. Det finns dock tecken på att allt fler ingenjörer intresserar sig för ämnet. En väsentligt större andel studenter än yrkesverksamma ingenjörer anser att det är mycket viktigt med arbetsgivare som tar ett miljömässigt ansvar, visar Ingenjörsbarometern. Resultatet överraskar inte Bertil Rosquist, vd på miljökonsultföretaget Respect, och styrelsemedlem i Ingenjörer för miljön.

– På min arbetsplats får vi hela tiden ansökningar från studenter som är intresserade av miljöarbete. Överlag är studenter mer intresserade av miljörelaterat arbete i dag, säger han och fortsätter:

– Utmaningarna inom det här området blir allt större, och det finns flera saker att komma tillrätta med för att uppnå en hållbar utveckling, till exempel koldioxidutsläppen och den minskande biologiska mångfalden.

Styrelsemedlemmen Beatrice Kindembe, som även är miljöspecialist på White arkitekter, pekar på ingenjörernas ansvar.

– Vi är med och skapar en överkonsumtion. Ta bara alla mobiltelefoner där olika modeller kräver olika sladdar. Designen skapar ett köpbehov, säger hon.

Samtidigt tar många företag redan i dag tar ett stort ansvar, anser Bertil Rosquist.

– Det är en överlevnadsfråga, inte minst för större företag. De blir hårt ansatta i pressen om de brister i sitt miljöarbete, säger han.

– Även mindre företag jag kommer i kontakt med berättar att de förlorar jobb om de slarvar med till exempel kemikaliehanteringen, fyller Elisabeth Schylander i.

Men om alla är så medvetna, varför växer utmaningarna?

– Våra styrsystem innehåller vissa begränsningar. Till exempel ska företag ge avkastning till aktieägare vilket ibland kan leda till kortsiktiga beslut. Men en hållbar utveckling kräver långsiktiga strategier, säger Elisabeth Schylander.

Ingenjörsbarometern

Bildades 1992 på initiativ av Det naturliga steget med stöd av Ingenjörssamfundet och Sveriges Ingenjörer.

Är en partipolitiskt och religiöst obunden förening för bland annat miljöintresserade ingenjörer.

Har cirka 250 betalande medlemmar.

Grundidén är att skapa en gemensam uppfattning om hur miljöproblemen ser ut, vad som orsakar dem och hur de kan lösas.

Ingenjörsbarometern är en undersökning som görs av Ingenjörskarriär – ett samarbete mellan Ny Teknik och Sveriges Ingenjörer. I årets barometer svarade 2 765 yrkesverksamma ingenjörer på frågor om karriär och vad de värdesätter hos en arbetsgivare.