Smarta nät höjer FoU-spänningen

2012-06-26 07:00  

Megatrender som befolkningstillväxt, digitalisering och förnybar energi gör att ABB nu kraftigt ökar sina investeringar i forskning och utveckling.

Franz Schmaderer ber om ursäkt för att kontoret ser ut som en byggarbetsplats.

– Men det är snart klart, och målet är att forskningslabbet i Västerås ska bli ABB:s bästa, säger han.

Franz Schmaderer är forskningschef för ABB i Sverige, men också globalt ansvarig för forskningen inom Automation, som står för mer än hälften av ABB:s försäljning.

ABB investerar över 100 miljoner kronor på utbyggnaden av kraftelektroniklaboratoriet, som ska stå klart i början av 2013.

Det är inte bara i Västerås ABB satsar. När koncernchef Joe Hogan i slutet av förra året presenterade sin nya strategi, betonade han vikten av en ökad FoU-satsning.

Det handlar inte bara om en ökning i absoluta tal, utan även som andel av den ökade försäljningen. Förra året ökade ABB sin FoU med 21 procent, till 8,9 miljarder kronor, och placerade sig därmed som nummer fyra på Ny Tekniks senaste FoU-lista.

Den nya ambitionen är att FoU-satsningen ska uppgå till 4 procent av försäljningen 2015. För fyra år sedan var motsvarande siffra 2,9 procent, och förra året 3,6 procent.

Franz Schmaderers förklaring är de extremt stora förändringar som omvärlden står inför.

– I det senaste strategiarbetet har vi identifierat flera megatrender som påverkar ABB, och därmed också vår FoU-inriktning, säger han och ger flera exempel:

  • Ökad befolkning och högre levnadsstandard, som innebär ökad energianvändning.

  • Inflyttning till storstäder, med krav på lokala miljövänliga transporter.

  • Digitaliseringen, med mycket energikrävande datalagring.

  • Ökade investeringar i förnybar energi.

– I Tyskland stänger man ner kärnkraften och snart ska 50 procent av produktionen komma från förnybar energi. Det ställer helt nya krav på elnätet, säger Franz Schmaderer.

Bara i Tyskland kräver omställningen nätinvesteringar på uppemot 100 miljarder kronor. ABB och Siemens är huvudkonkurrenter om uppdragen.

Franz Schmaderer tror också att enskilda hushåll kommer att skaffa sig egen utrustning för värme- och elproduktion.

– För att kunna klara sig när vinden inte blåser. Alla kommer att bli en del av elnätet. Och då måste elnätet bli smart, säger han.

För att kunna ta fram utrustning till näten närmare hushållen, har ABB, som är världsledande på överföring av högspänning, bestämt sig för att försöka stärka sin position även på lågspänningsområdet.

Det ställer krav på ny kompetens.

– De smarta elnäten betyder dessutom att vi numera jobbar med sensorer, algoritmer och användargränssnitt, säger Franz Schmaderer.

Viss kompetens köps in utifrån, exempelvis programvarukunnande via köpet förra året av amerikanska Ventyx.

ABB:s högsta teknikdirektör Prith Banerjee, som nyligen hämtats från it-företaget HP, visar också vad ledningen anser vara ett viktigt område framöver.

Nytt är också att ABB har bestämt sig för att ta mer risker i sin forskning. Detsamma sa Sandviks nya forskningsrådschef i Ny Teknik nyligen.

– Andelen riskprojekt inom forskningen ligger nu på 15-20 procent, och det är betydligt mer än tidigare. Vi måste våga satsa på ”tokiga saker” för att kunna göra stora genombrott, säger Schmaderer.

Vilka nya områden som ABB tittar på vill han inte avslöja. Men han tipsar om att investeringar i små teknikbolag som ABB Technology Ventures gjort de senaste två åren visar inriktningen. Det handlar om sol, vind, laddning av elbilar och energilagring.

Gotland testar framtidens elnät

Den ökade användningen av vind- och solkraft ställer helt nya krav på framtidens elnät. Därför är de nya smarta elnäten ett av ABB:s viktigaste utvecklingsområden.

– De har samma dignitet som vår framgångsrika kraftöverföringsteknik HVDC. De smarta näten kommer också förändra vår verksamhet, säger Hans Gleimar, ansvarig för ABB:s del i projektet Smart Grid Gotland, med planerad start 1 september i år.

Där ska forskarna testa hur vindkraft och ett energilager klarar att förse 2 000 hushåll och ett 30-tal företag med den elektricitet som behövs.

– Vi har de flesta legobitarna, men de måste byggas ihop på ett nytt sätt. Ungefär som om vi skulle bygga ett rymdskepp med bitarna som använts för ett piratskepp, säger Hans Gleimar.

Projektet väntas pågå i fyra år och kosta 232 miljoner kronor.

Energimyndigheten klubbade i förra veckan igenom ett bidrag på 23 miljoner kronor. Ett stöd på 70 miljoner söks hos Europeiska investeringsbanken.

I projektet deltar ABB, Vattenfall, KTH, Gotlands Energi AB, Svenska Kraftnät och Telvent.

Mer om: FoU ABB

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer