LTU har fått betong att självläka – utan tillsatser

2018-03-13 10:23  
Magdalena Rajczakowska, doktorand i konstruktionsteknik vid LTU Foto: LTU

Forskare vid Luleå tekniska universitet har utvecklat en självreparerande betong. De har fått sprickor att läka sig själva på en vecka – detta utan att tillsätta några nya komponenter.

Under många år har forskare över hela världen försökt utveckla självläkande betong. Exempelvis tittar Binghamton University i New York på en blandning av svampsporer och näringsämnen som mixas i betongen. Det har dock varit svårt att få svampen att överleva i den kärva miljön.

I Sverige har forskare inom konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet utvecklat en självläkande betong från lokala material – som inte kräver några tillsatser.

– Vårt sätt att få till självläkande betong kommer från själva blandningen. Vi vill hitta den optimala sammansättningen. Det finns andra sätt att nalkas problemet, exempelvis genom att tillsätta bakterier eller epoxiharts, men det är väldigt komplexa tekniker. Vi vet att betong kan läka utan de här tillsatserna, säger Magdalena Rajczakowska, doktorand i konstruktionsteknik vid LTU.

I sitt elektronmikroskop har hon sett sprickor läka ihop redan efter sju dagar. För att sätta igång processen tillsätts vatten, och det räcker med att betongkonstruktion hålls fuktig några dagar eller veckor för att sprickorna ska reparera sig själva.

Innehåller flygaska och slagg

Bakom framstegen ligger utvecklingen av miljövänligare material. Användningen av betong genererar stora koldioxidutsläpp, och branschen har svarat genom att utveckla grön betong. Den innehåller bland annat flygaska och slagg – och de nya blandningarna har visat sig vara lättare att manipulera mot självläkning.

LTU:s arbete kan öka säkerheten och livslängden för betongkonstruktioner. Utöver minskade kostnader tillkommer positiva miljöeffekter. Magdalena konstaterar dock att hon efter ett år befinner sig i början av sitt projekt. Doktoranden beräknar att hon har 4-5 år kvar.

– Jag har lyckats få betongen att läka vid vattenexponering, men att sänka ned den helt i vatten är ju inte en realistisk metod för verkliga förhållanden. Det måste vara en enkel process som kan användas på byggarbetsplatserna. Det finns mycket kvar att göra. Just nu fokuserar vi på att förstå mekanismen och få koll på blandningen. Vi testar små prov och tittar på mikrostrukturen. Men senare vill vi skala upp testen till full skala, säger Magdalena Rajczakowska.

Projektet är sponsrat av SBUF, Trafikverket och Skanska. Professor Andrzej Cwirzen är projektledare och Magdalena Rajczakowskas handledare, tillsammans med Hans Hedlund.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt