Kislets utmanare krymper transistorn

2011-12-07 08:54  
Till höger: Tunna skikt av molyndendisulfid gör transistorer små och strömsnåla. Till vänster: Snåla transistorer i molybdendisulfid.

Molybdensdisulfid kan ge mindre och strömsnålare transistorer än kisel. Det hävdar schweiziska forskare. Nu har de tillverkat de första chipen.

Mineralen molybdensdisulfid, MoS2, kan utmana både kisel och grafen när det gäller att tillverka elektronik i framtiden. Det hävdade en grupp forskare vid EPFL, École polytechnique fédérale de Lausanne, i början av året i en vetenskaplig artikel i Nature Nanotechnology.

Nu har gruppen byggt de första testchipen i materialet, som även kallas molybdenit eller molybdenglans. Chipen har endast två till sex stycken transistorer vardera, men forskarna säger sig kunna tillverka större chip.

- Den största fördelen med molybdendisulfid är att det låter oss minska storleken på transistorer, säger professor Andras Kis i ett uttalande.

Orsaken är att molybdensdisulfid är användbart även i väldigt tunna skikt, endast tre atomlager tjocka. Det gör det möjligt att tillverka transistorer som är betydligt mindre än dagens kiselvarianter. Strömmen kan dessutom stängas av snabbare och transistorn drar betydligt mindre ström i viloläge jämfört med kiseltransistorer.

Det nobelprisade materialet grafen är en annan utmanare till kisel i framtida elektronik. Men enligt de schweiziska forskarna har molybdendisulfiden en viktig fördel: materialet är betydligt bättre på att förstärka elektriska signaler.

Molybdenglans används idag som en tillsatts i stål och smörjmedel. Men dess egenskaper som halvledare har inte undersökts ordentligt tidigare. Mycket forskning kvarstår dock innan vi kan räkna med att se kommersiella MoS2-kretsar.

De schweiziska forskarna beskriver de nya testkretsarna i tidsskriften ACS Nano. Läs: Den vetenskapliga artikeln i ACS Nano

Charlotta von Schultz

Mer om: Innovation

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer