”Ett stort framsteg för stamcellsterapier”

2019-02-19 12:45  
Grafik: Jonas Askergren

Universella pluripotenta stamceller som är praktiskt taget osynliga för mottagarens eget immunsystem. Det har nu blivit verklighet, tack vare genredigeringsmetoden Crispr/Cas9.

Framsteget har presenteras i en studie publicerad i Nature Biotechnology. Bakom upptäckten står ett forskarlag vid universitetet UC San Francisco.

– Det här är ett stort framsteg för stamcellsterapier. Vår teknik kan komma till fördel för ett stort antal människor med en produktionskostnad som är mycket lägre än individanpassade tillvägagångssätt. Vi behöver bara tillverka våra celler en gång och har då en produkt som kan appliceras universellt, säger Tobias Deuse, som lett arbetet med studien, till UC San Franciscos hemsida.

Pluripotenta stamceller – vars upptäckt redan lett till ett Nobelpris – har stor potential när det gäller regenerativ medicin. Genom att transplantera dem i en mottagare kan de sedan anta i princip vilken celltyp som helst och därmed ersätta sådana som skadats eller gått förlorade. Immunförsvaret har dock ingen förmåga att se det positiva i den möjligheten utan behandlar transplanterade stamceller på samma sätt som alla andra främmande organismer i kroppen: genom att gå till attack.

Vill se samma resultat hos människan

Forskarvärlden har därför länge jobbat utefter teorin om att pluripotenta stamceller hämtade från mottagaren själv skulle minska risken för avstötning. Den metoden är dock opraktisk när det gäller att skala upp användningen av stamcellstransplantationer. Därtill har den inte gett de resultat man hoppats på.

Läs mer: Förbisedde biokemisten löste gensaxgåtan innan genombrottet

Det forskarlaget vid US San Francisco gjort är att med gensaxen Crispr klippa bort generna histokompatibilitetskomplex (MHC) klass I och II. MHC kodar för de protein i en cell som reagerar på antigener. Med dem ur leken blir dock cellen en måltavla för det ospecifika immunförsvaret, mer specifikt så kallade NK-celler (NK står för natural killer). Därför adderades proteinet CD47 som har en hämmande effekt på NK-celler.

När den här metoden sedan testades på möss fann forskarna ingen avstötning. Hoppet är nu att samma resultat ska kunna observeras hos människor.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt