Hållbar industri
Så ska skrivartekniken bli mer digital
Additiv tillverkning är nytt och hett. Men inte alltid särskilt digitalt. Än.
Enligt den nyindustrialiseringsstrategi som regeringen har lanserat ska Sverige vara ledande inom digitalisering.
Vinnova har fått flera uppdrag som handlar om att främja digitalisering i industrin, för att höja kompetensen på området, inte minst i små och medelstora företag.
Ett projekt, som finansieras av Vinnova, handlar om digitalisering av additiv tillverkning.
– Många tror att metoden redan är digital, att man skapar en cad-fil som skickas till skrivaren som skriver ut en grej, men i praktiken saknas flera steg på vägen, säger Niclas Stenberg, forskningsledare på Swerea, som håller i ett projekt kring just detta.
Läs mer:
Vid additiv tillverkning saknas ofta koppling till produktionsberedning, menar han.
– Man skapar en cad-fil utan att veta om det går att tillverka. Det är få som kan produktionsteknik. Ett annat problem är att det bara finns ett fåtal verktyg och de är inte så bra så det krävs mycket handpåläggning.
Maskinerna, särskilt de mindre, är inte heller så pålitliga utan det blir lite olika resultat vid olika maskiner.
– Det läggs mycket tid på kontroll och efterarbete för hand i dag.
Projektet DINA (Digitalisering av produktionsflöden vid additiv tillverkning) är ett av regeringens åtta första demonstrationsprojekt inom digitalisering.
Tekniken visas upp på ett seminarium vid produktionstekniskt centrum (PTC) i Trollhättan under tisdagen.
Projektet har också tagit fram en färdplan för hur metoden, och därmed svenska industriföretag, ska bli mer digital.
Vinnova finansierar
Digi Demo Day står DINA (Digitalisering av produktionsflöden vid additiv tillverkning) är ett pilotprojekt inom digitalisering som finansierats av Vinnova. Bakom projektet står de strategiska innovationsprogrammen Lättvikt (LIGHTer), Metalliska material, Innovair och Produktion2030.
DINA-projektet är ett av regeringens åtta första demonstrationsprojekt, med syfte att främja digitaliseringen av svensk industri. Projektet finansieras av Vinnova och drivs av Swerea i samarbete med Chalmers tekniska högskola, GKN Aerospace, Jernkontoret, Siemens och Saab. Innovationsprogrammen SIP Lättvikt, Innovair, Metalliska Material och Produktion2030 finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
