Ny tand på en dag

Robotarmen rör sig outtröttligt fram och tillbaka längs skenan. På varje sida finns olika arbetsstationer där underlaget till en ny tandkrona, en tandhätta, växer fram. Materialet är hårdpressat pulver av aluminiumoxid. Fräsarna formar oförtrutet nya tandhättor. Lokalerna i en industrifastighet utanför Stockholm, är en blandning av gammalt och nytt. Takhöjden är imponerande och minner om gamla tiders traverssystem och stora ugnar som varit husets tidigare innevånare. De fräsar som nu står här är små och tysta och lämnar stora öppna utrymmen runt omkring sig. Lokalerna håller sakta men säkert på att omformas till den nya tidens industriproduktion och här står mest datorer och robotar. Fräsarna formar tandhättor med hjälp av information från en dator som är kopplad till kunder runt hela världen. Kunderna är tandtekniker, som beställer hättor med exakt passform till patienternas tänder med hjälp av en specialutvecklad skanner och en vanlig persondator med modem uppkopplad mot Procera Sandvik i Stockholm. Trots att alla hättor är individuellt formade masstillverkas de i en datastyrd process. I samma stund som resultatet av designarbetet (datafiler) skickas över nätet till företagets datorer i Stockholm startar produktionen av hättorna. Att använda keramer istället för metallegeringar som basen till tandkronor, så kallade tandhättor, är exempel på en utveckling där man utgår från en redan beprövad biokeram, ren tätsintrad aluminiumoxid (Al2O3), och hittar en helt ny tillämpning. Upphovskvinna till denna nyframtagna process är teknologie doktor och tandläkare Agneta Odén. Tack vare sina kunskaper inom både materialfysik och dentalteknologi var det lätt för henne att se möjligheterna med att använda tätsintrade keramer till tandhättorna. - Keramer passar bra till olika tandprodukter, man utnyttjar både keramens biokompatibilitet och hårdhet, berättar Agneta Odén. Hon ler ofta och är mycket engagerad i det hon berättar om keramer och tandhättor. Hennes syn på tillvaron är mycket ljus och optimistisk, vilket säkert hjälpt henne att klara utvecklingen av en helt ny process som inte många trodde på under den första tiden. Hon började på Sandvik Hard Materials AB 1986 där kompetens fanns om avancerad pressning och sintring av konstruktionskeramer. Med hjälp av Matts Andersson, som då ägde företaget Procera Dental AB, började hon utveckla tekniken för tillverkning av tandhättor i tätsintrad aluminiumoxid. - Det var en mycket spännande tid, men det krävde mycket och svårt arbete innan den slutgiltiga produktionsprocessen kunde presenteras, berättar Matts Andersson. Han hade ett nära samarbete med konstruktören Wärner Gustavsson som hjälpte honom med maskinutvecklingen. Den maskingeometri som de skapade i slutet på åttiotalet är fortfarande grunden för det bearbetningssätt som används idag. Kompletteringen med modern datateknik har gjort det möjligt att överföra data från hela världen till Procera Sandviks produktionsanläggningar. Själva tekniken i processen är enkel men genial. Matts Andersson, numera verksam på Nobel Biocare, har utvecklat den skanner som säljs till tandtekniker över hela världen. I den skannas modeller som tandteknikern gjort från gipsavtryck av patienternas tänder. Det är inte själva utseendet som memoreras, utan den rörelse som sker då modellen skannas in. Maskinerna hos Procera Sandvik fräser sedan tandhättor med hjälp av samma rörelse som memorerats i skannern. En viss modifiering av informationen görs eftersom hänsyn måste tas till att keramen krymper med ungefär 20 procent vid sintringen. Systemet med skannern och fräsen påminner om kopieringsfräsning. Skillnaden är att kopieringsfräsen här är delad i två delar varav den ena, skannern, ställs ute hos kunderna och den andra, fräsen, står i produktionsanläggningen. Emellan de båda finns en dator som gör de nödvändiga omräkningarna. Varje hätta slutkontrolleras innan de paketeras och skickas med budfirmor till de beställande tandtekniska laboratorierna dagen efter inkommande beställning, förutsatt att beställningen kommit före klockan tolv. - Vid sidan av den rent tekniska processen är detta ett stort logistikprojekt som bland annat innebär att vi inte har något lager av färdiga produkter, allt skickas iväg med en gång, berättar Agneta Odén. Tandteknikern bygger sedan upp tanden med porslin ovanpå tandhättan. Bindningen av porslin till aluminiumoxid är starkare än porslin till metall vilket innebär en starkare krona. Slutprodukten blir en helkeramisk tandkrona som ser bra ut och inte har några bieffekter som till exempel läckage av metaller. Under 1998 introducerade Procera Sandvik AB sina produkter i Nordamerika, men kunde aldrig drömma om det genomslag de skulle få. Företaget fyrdubblade det året sin omsättning, tack vare exponeringen i Nordamerika. Idag säljs två tredjedelar av alla produkterna dit och en ny tillverkningsenhet startades i januari i år i New York, USA. Bortsett från 1998 fördubblar Procera Sandvik sin omsättning varje år, en tillväxttakt som företaget siktar mot även för åren framöver.